Det förekommer cookies på annicaenglund.se. Genom att fortsätta läsa på annicaenglund.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

21:23 | December 5, 2019

Tack för att ni får mig lite vettigare!

Det blev ett styrkepass på F45 men nu börjar kroppen streta emot. Jag är inte alls noga med att stretcha och det var ett tag sedan jag knäckte till kroppen men nu behövs det verkligen. Mina armar domnar när jag lyfter vikterna för att nerver kommer i kläm, jag får mjölksyra innan ens uppvärmningen är klar så nu behöver jag räta ut mig lite.

Jag har suttit och läst några av kommentarerna från igår och som jag sa är jag ju inte alls så insatt som man kanske borde. Jag förstår att skatten går till bra saker men jag kan också hålla med många av er att trots det så fallerar det på vissa delar. När det kommer till tex vården mm så går jag endast privat för att det alltid fungerar bättre. Vilket är katastrof. Alla har inte möjligheten att gå privat men alla ska ju ha rätten till en bra vård! Men jag kan inte låta bli att känna att det är trist att betala till kommunens vård när jag ändå betalar för min privat.

När jag blev sjuk efter en träningsresa i Thailand så blev jag inlagd i dropp i fyra dagar. Personalen tog hand om mig så gott de kunde men det fanns inte ens ett riktigt rum till mig utan jag fick vara i ett rum där man har typ möten. Dom fick ta bort stolar och bord och ställa efter väggarna och rullade in mig och där fick jag ligga. Fick inte äta mat på fyra dagar för dom inte visste vad det var. Och efter tredje dagen skrev jag till min tjejkompis som bor mestadels i Thailand och frågade om hon hade någon aning. Hon sa att dom borde tagit ett avföringsprov för att se så det inte var campylobacter. Jag fick säga till läkarna att ta det här provet, dom var tveksamma men gick med på det. Dock var det besvärligt eftersom jag inte fått äta någon mat men efter ett tag gick det ju. Och visst var det campylobacter, visste dom hur de skulle behandla mig. Det för mig är inte okej, att jag själv ska behöva leka doktor för att säga vad läkarna ska göra och själv ta reda på vad det är för fel.

Sedan tog dom blod från mig varje dag så mina armveck var alldeles blåa och sista dagen när dom skulle ta ut slangarna från mina armar började jag bli svimfärdig. Jag kände att det blev blött under min rygg och när jag kollade på mina armar så rann det ju blod från båda armvecken och det här var inget som sjuksköterskan såg. Jag fick ju ropa på henne och visa mina armar, hon blev ju så stressad, gav mig kompress på varsin arm och sedan fick jag sitta och hålla tryck så det skulle sluta. Hon kanske var ny eller hade extremt mycket att göra den dagen så det blev en miss? Det kanske bara var så att jag hade otur men det var ju ingen trygg upplevelse.

Den dagen jag ska föda barn vill jag absolut inte uppleva att det är fullt på visa BB och att det inte finns några rum lediga. Att man ska uppleva en stress över att inte veta om man kan föda någonstans, det är garanterat stress nog att veta att man ska klämma ut ett barn. Jag vet att folk har det värre och det är fruktansvärt, det är brist inom vården och jag är verkligen ingen som sitter inne på de rätta svaren på hur det ska förändras men jag kan ju inte låta bli att känna att det suger att betala skatt som går till saker som inte fungerar fullt ut.

Och ja, det är ju då fel av mig att känna att jag “inte vill betala skatt” för då blir det ju bara ännu värre. Och det är ju inte bara det som är en bidragande orsak till att vården inte fungerar till 100% utan det saknas ju även personal. Varför saknas det personal? Jo kanske är det för att arbetar man inom vården är man rejält underbetald för det som man presterar och det är ju katastrof! Folk som bidrar till saker som samhället behöver bör ha en ruggigt jäkla bra lön! Hur kan dom inte ha det? Vem är det som sätter deras löner?

Jag blir alltid tillrättavisad efter jag yttrat mig om skatt och politik vilket är bra för det är något som jag inte alls har stor koll på och lätt glömmer bort då det inte ligger inom mitt intresse. Så tack för att det är många av er som har större koll och kan berätta hur det faktiskt fungerar!

19 kommentarer



21:07 | December 5, 2019

Avicii live tribute

0 kommentarer



20:18 | December 4, 2019

Kan inte skatten också vara jämställd?

Hemkommen efter ett träningspass. Vaknade och hade så himla många sms och kände bara att jag var tvungen att komma iväg och träna innan jag tog tag i allt. Hatar att få sms, alltså verkligen hatar! Eller det är ju bättre än telefonsamtal får då kan jag välja själv när jag ska svara på det. Men jag blir ju så lätt stressad, jag kan hantera stressiga situationer men jag mår inte bra av det.

För någon dag sedan pratade jag med min sambo om det att ibland känns det inte som att jag räcker till. Inte att jag inte duger utan att det finns inte tillräckligt mycket av mig så jag kan ge alla det de vill ha. Jag har mitt jobb med sociala medier som tar upp väldigt mycket tid. Samtidigt så sitter jag med några låtar som ska slutföras så jag kan börja släppa igen. Sedan ska jag ta hand om ett hem och det är ju ganska stort här vilket tar en del tid bara att dammsuga. En hund som behöver stimulering. Vännerna här som vill hänga, en sambo som jag också vill supporta och få tid med. Vänner och familj i Sverige som jag ska ringa för att få lite update. Jag får liksom inte ihop det i mitt huvud hur föräldrar bär sig åt… Att ha sitt jobb, sitt hem, sin partner, några ungar som också kanske har aktiviteter som man behöver köra runt dom på. Samtidigt som man själv vill få tid till att utföra aktiviteter får att må bra. Ni är power människor! All cred till er.

Jag vill så gärna ge allt av mig till mina nära och kära när vi väl pratar och det känns som att det bara är mitt ansvar att ringa och höra av mig eftersom det är jag som flyttat. Samtidigt vill jag ge allt inom mitt jobb eftersom jag älskar ju att jobba men nu de senaste dagarna har jag vaknat med för mycket uppgifter och på det, som grädden på moset, så blir man ju påmind om skatten. Ju hårdare man jobbar, ja desto mer ska man skatta. Känns ju helt rimligt… NOT!

Varje månad när mejlet kommer med summan som jag ska betala så känner jag bara “varför ska jag ens jobba såhär hårt om jag bara blir straffad för det?” För det är så jag känner. Jag är sämst när det kommer till politik och vet att jag inte ska ge mig in i den diskussionen men det är svårt att inte bli provocerad. Det finns ju en anledning till varför det är som det är, alla har inte samma förutsättningar. Men jag kommer nog aldrig att förstå att om nu Sverige ska vara så jämställt, kan man inte bara sätta en och samma beskattningsprocent för alla? Tjänar du 10,000kr och måste skatta 30% ja då är det 3,000kr i skatt. Eller om du tjänar 100,000kr så blir det 30,000kr. Kanonbra, alla går efter samma skatt, inget tjaffs!

Det är många gånger som jag velat ta ut en lön och sedan kommit på att “plockar jag ut en tusenlapp till så måste jag skatta 50% istället”. Så ska man väl inte behöva känna? Varför ska inte jag få plocka ut en valfri lön från mitt företag där det är jag som jobbat in pengarna utan att behöva känna mig begränsad?

Och ännu en gång, jag vet att alla inte har samma förutsättningar. Men tänk om alla gigantiska miljon- eller miljardföretag helt plötsligt började tänka som jag, hur skulle det då sluta? Vart skulle pengarna då komma ifrån?

Är ni insatta i politik eller Sveriges ekonomi? Hur fungerar det? Varför har vi dessa regler med olika procentsatser?

57 kommentarer



18:10 | December 3, 2019

Födelsedagsfirande

Hej!
Nu är jag tillbaka i work mode. Igår jobbade jag inte eftersom min kille fyllde år och det har varit allt annat än lätt att fixa något. Dom har ju antingen träning eller match om dagarna, dom har liksom 4 dagar ledigt i månaden och på hans födelsedag skulle han ha träning så jag hade en plan efter hans träning. Sedan ändrades det till att dom skulle ha en laglunch efter träningen så jag fick ändra om min plan. Sedan två dagar innan hans födelsedag så får dom reda på att dom har helt ledigt… Så ja det har varit lite roddande.

Men måndag morgon kom, jag kom upp med ett paket som jag tryck tomtebloss i. Tände dom och sjöng “Ja må han leva”. Ser att det sprätter lite glöd från tomteblossen ner på mattan för typ 70 tusen och får lite panik. Försöker få det under kontroll samtidigt som brandlarmet börjar att gå, “Mayday, mayday. It’s a fire in the building…” Vad faaaaaan. Ställer ner paketet, tar en kudde och viftar mot brandlarmet för att det ska sluta. Eh…ja… Ska vi bara göra om allt eller? Haha det var ju lite komiskt och ändå en liten rolig start på morgonen.

Vi gick ner och han fick resten av sina presenter. Jag gjorde ordning frukost och när vi åt vid köksön kopplade jag upp min telefon till TVn. Jag hade pratat med hans familj och vänner som inte kunde vara med och fira och samlat in klipp från alla med grattishälsningar. Alltså det är så fint att se hur snälla och genuina människor han har omgett sig med för det var så fina videos. Så det fick han se när vi åt frukost och jag märkte inte av det här för att jag själv var lite nervös men han berättade på kvällen innan vi lade oss att han hade blivit väldigt rörd och att det var det bästa på hela dagen. Jag är ju som sagt expert på att övertänka men jag måste bara inse att han är så jäkla enkel! Till middag ville han liksom ha tacos och hans favoriefterätt är Häagen-Dazs vaniljglass med jordgubbar så det var ju det jag fixade till kvällen.

Men efter frukosten åkte vi till ett ställe där killarna i laget handlar sina viner och alkohol. Jag har ju aldrig varit en person som tycker det är gott med vin till maten. För bara något år sedan hade jag en destruktiv relation till alkohol, sedan slutade jag ju men nu kan jag verkligen uppskatta ett glas rött till maten. När vi var klar där åkte vi och käkade lunch. Jag visste ju att en av hans favoritrestauranger här är Mercato så jag bjöd honom på en lunch där innan vi åkte hem igen.

Vid 17 kom gästerna och vi åt ju då tacos och till efterrätt hade jag köpt ett gäng glassbyttor och lite toppings. För ett tag sedan köpte vi hem lite sällskapsspel för det är ju också något som han tycker är så kul och han har mer eller mindre tjatat om att få spela ett av sina spel så efter glassen så körde vi spelkväll och det var så roligt.

Jag har verkligen insett att han är så himla enkel och så måste jag tänka när det kommer till honom. När vi skulle lägga oss snackade vi lite om julen så sa han liksom att han uppskattar saker som att få en mobilladdare med längre sladd i paket, alltså typ saker som man vill ha men är jobbiga och tråkiga att köpa själv. Och det kändes så skönt att prata om för i vissa förhållanden kan det ju vara så att man verkligen ska bräcka varandra med att köpa extremt dyra presenter till varandra eller fixa den bästa festen eller vad det nu kan vara. Och att ha en sådan press på sig är ju inte kul, då är det ju bara ångestladdat med födelsedagar och högtider när det egentligen ska vara något man uppskattar och tycker är kul!

20 kommentarer




09:04 | November 21, 2019

Dream Big


Topp- Länk // Byxor- Länk

 

Mooooorning guys! Nu är det bara en dag kvar till Mikaela kommer och det ska bli så roligt! Jag är ju själv nu då min sambo är på roaden i en vecka och det är alltid så trist när han åker. Det är lätt att komma in i rutinerna som jag har när han är borta men jag saknar honom lika mycket varje gång! Fattar inte hur man klarar av distansförhållanden. Är det någon av er som har/ har haft det? Hur bär ni er åt?

Jag sitter och äter min äggröra och ska snart till F45. Jag känner att jag verkligen kommit in i ett bra flow när det kommer till träningen. Jag känner att jag sakta men säkert börjar bli hårdare i kroppen samtidigt som jag är väldigt snäll mot den.

I januari så är det en veckas break från hockeyn och då är vi ett gäng som åker till Cabo. Jag har aldrig varit i Mexico men tydligen ska det vara nice där. Det är direktflyg härifrån och inte så långt restid heller. Och i januari är det ju inte supervarmt här heller så det kommer bli skönt med en veckas slappande i solen med god mat och härligt sällskap. Älskar ju mexikans mat och det bli även vår första semester ihop. Så spännande.

Men det är ju ett tag kvar men när jag känner mig lite omotiverad på träningen så tänker jag på Cabo. Det är en liten morot! Tränar hårt i winter wonderland för att sedan kunna visa mina muskler i Cabo, haha!

Igår efter träningen så jobbade jag som en tok hemma, fixade även med lite tavlor som ska upp. Jag beställde ju några från >>Criss Bellini<< som var lite motiverande att hänga upp. Så någon tavla åker upp i kontoret och några i gästrummet. Dock måste jag ringa någon som sätter upp dom för det är aldrig något jag vågar göra själv!

När jag var liten förstörde ju jag hela mitt rum med massa hål i väggarna. Hade typ trasiga tapeter pga att jag tejpat upp affischer mm så nu när det ska göras hål i väggar för att tavlor ska upp så känns det bättre att ta hit något som kan måtta, dona och göra allt rätt så det inte blir massa extrahål. 😉

14 kommentarer