Det förekommer cookies på annicaenglund.se. Genom att fortsätta läsa på annicaenglund.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

01:28 | December 29, 2021

Den där RhoGAM sprutan…

9:30 var jag tillbaka på kliniken för ännu ett ultraljud. Den här “graviditeten” har varit långt ifrån normal. Den har ju absolut inte varit bra men den har inte varit tydligt dålig. Det har ju varit otroligt mycket upp och ner eftersom mitt hcg pendlat så mycket, börjar lågt, steg bra, gick ner och vips hade det stigit över 1000. Men det vi visste var ju att det var inte en graviditet som utvecklades normalt, vilket är så svårt för mig att förstå när det ändå var med ett väldigt bra embryo som vi testat mm. Men det man började misstänka och inte riktigt har släppt än det är att det kan vara ännu ett utomkvedshavandeskap… När hcg är under 1500 går det inte att se så mycket via ett ultraljud och så är situationen just nu. Man kan inte se vart embryot hamnade, vilket gör att det finns en risk att den ligger i äggledaren.

Det finns olika sätt som man kan göra vid ett utomkvedshavandeskap och mycket beror ju såklart på vart exakt det ligger och hur långt gången man är. I vissa fall behöver man knipsa av äggledaren, förra gången kunde dom suga ut det som låg fel på mig och i det här fallet har dom pratat om att ge mig en medicin som på något sätt stöter ut celler… alltså jag har noll koll på vad detta var eller heter men dom sa att det är medicin som man kan ge vid cancerbehandling. Att få höra att man ev ska ta medicin som är kopplat till cancer, det gör en såklart väldigt orolig och man blir lite rädd. Min första tanke var “kommer jag tappa håret” vilket kan låta så himla ytligt, vet faktiskt inte alls varför just den tanken kom upp först. Men sen kom även de andra tankarna “hur farlig är den här medicinen och vad är biverkningarna?”.

Det dom ville göra var att jag skulle ta ännu ett blodprov, bara senaste två veckorna har jag nog tagit 10 blodprover så mina armveck ser ut som Svenska flaggan, gul och blå. Så dom har behövt sticka på andra delar i armarna för att få ut blod. Det dom ville se på det här provet det var om mitt hcg sjunkit från senaste då jag börjat att blöda. Och är det så är det ett tecken på att kroppen tar hand om det själv, är det inte så… behöver jag ta den där medicinen som är någon form av injektion. Är uppe i 97 nu så kommer förhoppningsvis stanna strax innan tresiffrigt!

Blödningarna känns som en rejäl mensvärk, och med tanke på att jag vet att det finns en risk för utomkvedshavandeskap så har det nog gett mig lite placebo då jag tycks känna lite tryck på ena sidan. Men säger någon att någon mår dålig så vips mår man dåligt själv. Så jag vet liksom inte vad jag ska tro.

Men jag fick sprutan. Jag fick den där sprutan som Gävle sjukhus har missat att ge mig varenda gång. Jag har gjort ett inlägg på Instagram om det här men för att göra en lång historia kort så behöver man en RhoGAM spruta när man är Rh negativ, vilket jag är. Man behöver få den efter missfall, abort, om man börjar blöda i en graviditet och såklart efter att man fött. Och det är för att inte det ska bli någon slags immunisering av blodet om fostrets blod är positivt. Man behöver inte sprutan om man själv och ens partner är Rh negativa, för då blir barnet det. Men Elias är Rh positiv vilket betyder att det är 50/50 att våra barn blir det.

Man kan läsa allt om detta online och det är tydligen viktigt att man vet om detta själv för i mitt fall missade verkligen alla vårdenheter i hela Gävleborg detta på mig. Ingen påpekade min blodgrupp och hur viktigt detta var och i vissa län så får man bara den efter en viss vecka vilket är helt sinnes! Det finns risk att ditt blod och ditt barns blod blandas tidigt i graviditeten och då ska du ha sprutan inom 72 timmar för att inte förgifta ditt barn!

Här borta är dom otroligt noga med detta, varje gång kliniken ringde mig så dubbelkollade dom om jag börjat blöda och har alltid RhoGAM redo till sina patienter om det behövs. Så nu efter detta har jag fått sprutan. Och det är svårt att inte tänka “tänk om detta har varit orsaken till allt?” Och jag började såklart tänka det när läkarna berättade att dom verkligen inte hittar vad felet är och att dom inte kan utesluta att det inte är pga att jag inte fått sprutan från första början… Och många av er uppmanade mig (även läkare från olika sjukhus) att anmäla Gävle Sjukhus till IVO vilket jag nu har gjort. Bryr mig absolut inte om någon ersättning utan det är för att detta ska inte hända. Den tiden och allt vi gått igenom har varit ett helvete och jag öskar inte ens min värsta fiende detta. Så jag hoppas att detta kanske kan göra någon förändring och även skapa medvetenhet hos er som läser detta, var noga själva också att kolla upp era blodgrupper! Man kan inte lita på att andra gör det…


45 kommentarer



45 kommentarer om “Den där RhoGAM sprutan…”

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Ville egentligen bara säga att jag förstår vad det är du går igenom, jag har haft ett utomkvedshavandeskap, då ville dem inte ta in mig, sökte flera gånger för jag hade ont men det kunde man ha sa dem. Tillslut fick jag prata med en kvinna som lyssnade och sa att du måste in nu! Väl inne så höll hela äggledaren på att spricka eftersom jag var i vecka 7, jag kunde alltså förblöder inifrån och fick akutoperera bort hela äggledaren. 1,5år efter det blev jag gravid igen, jag hade väldigt ont i magen redan från början och blev rädd såklart, dem sa att allt va bra, fick göra KUB osv i v.12 och allt såg så bra ut men jag påpekade ständigt att det gjorde ont i magen, dem kunde knappt använda ultraljud för det gjorde så ont, i vecka 14 kunde dem se att det va en blodansamling vid huvudet på fostret som sprattlade och såg ut att må bra men att det kan bli missfall, på kvällen gick vattnet och jag fick värkar och föda, och begrava vårt barn som nyss mådde bra och levde enligt läkarna. 6 månader efter det blev jag gravid men fick ont i sidan och blev rädd såklart, fick börja ta blodprover hela tiden precis som du, värderna steg normalt hela tiden, men dem kunde inte se något, fick fortsätta komma in och bli stucken flera gånger i vecka i 3 veckor, tillslut hittade dem en ofostrig graviditet som inte ville börja aboteras ut av sig själv, så jag fick gå till vecka 7 med nått som inte fanns. Jag har blivit sviken gång på gång av vården och nu vet jag snart inte längre hur länge vi orkar hålla på, vi får ingen hjälp i Sverige eftersom vi blir gravida säger dem. Men vart är barnet.

    Reply
  • Gud jag är så ledsen för din skull! Sådant där ska inte hända, man ska alltid bli tagen på allvar för rätt vad det är så är det försent. Tacka gud att den är kvinnan lyssnade på dig och att du fick hjälp i tid, även om du skulle fått hjälp mycket tidigare!

    När man går igenom sådana här saker så blir man så chockad över hur “enkelt” vissa kan bli gravida. Det är så mycket som ska klaffa för att ett barn ska till.

    Reply
  • Det är ju inte så att svenska läkare inte vet eller inte kan detta med att ge Rh-profylax eller inte. All vård baseras på studier och sen sätts riktlinjerna efter det. I sverige har man andra riktlinjer än tex kanada baserad på de studier / riktlinjer man följer. Så att slänga ur sig att vården är skit i sverige/gävle, visst, det kan du tycka, men de har PM de följer gällande när Rh skall ges (vid spontan eller inducerad abort efter v 12, eller instrumentell utrymmning före denna vecka). Följer de inte riktlinjerna däremot kan de bli anmälda, så att följa riktlinjer i den region man är verksam kan man ju inte kalla fel.
    Läs gärna på https://www.sfog.se/natupplaga/ARG74web_2340ef5ef-22c7-4f0e-8aac-876daaeb427c.pdf för mer info om hur svensk sjukvård resonerar.

    Skönt ändå att du känner att vården i Kanade ger dig det du/ni behöver. Förstår frustrationen när man tror man blivit felbehandlad. Men i detta fall har sjukvården nog bara följt de riktlinjer de är ålagda att följa. Att ändra riktlinjer är inget som görs snabbt utan tar många år av forskning och studier.

    Reply
  • Håller med!

    Reply
  • Håller med. Kanske dags att läsa på lite hur reglerna är i Sverige än att tro att man är felbehandlad.
    Jämför man Kanada med Sverige kanske man borde lyfta frågan på politisk nivå än att göra en ivo Anmälan som inte kommer leda någonstans då Gävle sjukhus inte har gjort något fel.

    Reply
  • Det är ändå rätt sjukt att det är olika regler beroede på vilket län man är i. Och i mitt fall så känner jag att jag verkligen blivit felbehandlad då det inte är någon läkare, av alla jag träffat, som tagit upp det här med min blodgrupp. Första besökte jag gjorde hos en barnmorska så frågade hon om jag tänkt amma istället för att ta ett blodprov för att förvarna mig om vad jag behöver tänka på när man är RH-negativ.

    Så man får tycka vad man vill om detta och jag vet inte hur mycket ni vet men det är så mycket mer saker som hänt som också gjort att jag anmält Gävle Sjukhus. Tex att jag svimmade inne på akuten och sjuksköterskan stod bara och tittade på mig när jag låg på golvet istället för att hjälpa mig upp. Jag fick kravla mig upp efter en dörr och ta mig till en toalett, hon fick mig att skämmas över min situation och det är långt ifrån okej.

    Reply
  • Vård baseras på studier och Rh-profylax behöver endast ges vid missfall eller abort efter v 12, vid skrapning eller utomkvedshavandeskap enligt beprövad vetenskap, jag arbetar själv inom kvinnosjukvård och så är våra riktlinjer.

    Tänk hur många som får tidiga missfall i hemmet eller inte ens vet att det är ett missfall om mensen bara är ”lite sen”, är helt orimligt och omöjligt att ge rh-profylax till alla som är rh-negativa i tidig graviditet, de flesta vet inte ens om vilken blodgrupp de har innan besök på mvc i v 9-10 pga det inte spelar någon roll i så tidig graviditet.

    Reply
  • Men har för mig att Annica har haft utomkveds, borde hon inte ha fått sprutan efter då?

    Reply
  • Det är ju sant.. många kvinnor går igenom missfall som de egentligen tror är vanlig mens. Missfall i tidigt stadie är ju tyvärr väldigt vanligt. Anledningen att vi ens upptäcker det är ju för att vi testar så himla tidigt eller i samband med ivf.

    Men jag tycker ändå sjukvården behöver se över rutinerna kring många tidiga missfall nu när vi lever i en annan tid där kvinnan testar tidigt och gör tidiga ultraljud.. hur många tidiga missfall är rimligt att gå igenom? För ett missfall för mig var fruktansvärt.. kan inte tänka hur 8 skulle kännas… hade inte barnen kommit därefter så hade jag varit traumatiserad a den upplevelsen..

    Reply
  • Jag fick utomkvedshavandeskap och då ska det ges. En graviditet fick även avbrytas i vecka 10+ pga att hjärtat stannat och då fick jag gå igenom en abort. Och jag förstår att många går igenom missfall utan att man vet om det, men när man kan se på ett ultraljud att någon är gravid och man ser ett foster då är det inte ett “tidigt missfall där man bara tror att mensen är sen”.

    Har du inte gått igenom ett missfall kommer du aldrig att förstå hur det känns. Tycker att det är viktigt att vi inte viftar bort detta som att det “är en del av naturen”. Visst kan graviditeter sluta i missfall men det jag tycker är viktigt att man faktiskt då tar reda på varför och inte bara låter det vara ett stort jobbigt frågetecken.

    Reply
  • Är det suprefact du menar ? Det används i olika syften men främst för behandling av prostata cancer. Min dotter fick det för att stoppa för tidig pubertet.

    Reply
  • Suprefact använder man inom IVF och det har jag fått. Men det är inte den sprutan jag menar.

    Reply
  • Så hemskt att du ska behöva gå igenom allt detta! Känner igen mig så mycket. Vi har försökt skaffa barn i fem år varav ivf i tre år. Elva återföringar med fina embryon. Vi har provat ALLT. Flera olika kliniker, nu utomlands. Hysteroskopier, laparoskopier, ivig, intralipid, kortison, naturlig cykel, stimulerad cykel, pgt-a, ERA-test, alla prover som finns, antibiotika. Ja, allt. Tycker det var så starkt av dig att bestämma att ivf-resan fick vara slut nu! Vi är inte riktigt där ännu, men förr eller senare gissar jag att vi kommer dit. Stor kram!

    Reply
  • Ledsen att nu har det så tufft. Jag vill tipsa om Medical Medium, som har hjälpt såååå många till en bättre balanserad kropp. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är fel på era kroppar, de är bara för överbelastade av det liv vi lever och pga den jord vi lever på. Det finns en annan väg ❤️

    Reply
  • Tro mig Emelie! Jag har träffat många olika läkare inom olika kategorier för att balansera, rensa och “återställa” min kropp. Ändå fungerar det inte…

    Reply
  • Jag är så ledsen för din skull Amanda! Och också så imponerad att ni orkar bita ihop och bara fortsätta!

    Reply
  • Vad sjukt! Jag visste inte detta, jag är RH- och bor i Göteborg. Där fick jag sprutan först efter att jag fött för att det är först då som de kollar vad gör blodgrupp barnet har. Då hade min son RH positiv så jag fick sprutan inför en eventuellt andra graviditet..

    Reply
  • Jag har fått denna spruta vid alla tre graviditeter. Men när jag väntade barn nummer tre så visade det sig att jag bildade antikroppar mot henne iaf. Från vecka 16 fick jag ta blodprov en gång i veckan för att följa värdena. Jag stötte alltså bort mitt eget barn. Hon gick komma ut akut o vecka 33.
    Allt gick bra, hon fick dock sola i många veckor pga gulsot.
    Läkare och barnmorskor sa till oss att skaffar vi ett till barn så är risken stor att det blir allvarligt för både mig och det barnet.

    Reply
  • Nej gud vad hemskt! Men skönt att hon klarade sig och att du fick din dotter!

    Reply
  • Jag är också RH negativ, har tre barn varav två av dom fick min blodgrupp så jag behövde inte ta sprutan, men min sista fick rh positiv och då tog jag sprutan vid förlossningen! Jag har fått en massa missfall emellan mina lyckade graviditeter men jag har inte fått någon spruta då.

    Reply
  • Den där sprutan fick jag aldrig heller trots att jag är rh negaiv. Inte vid min första abort vid väldigt ung ålder, eller vid missfall. Fick den vid mitt andra barn när jag väntade min son.. En b positiv unge. Mina 2 döttrar har samma blodgrupp.
    Tack för att du delar din historiA.

    Reply
  • Det är så olika beroende på vilket län man bor i, vilket är helt sjukt!

    Reply
  • Anmäl skada o värk till LÖF med!

    Reply
  • Så sjukt! Mamma har varit supernoga med att påminna mig om att jag själv är RH-negativ och att jag måste påminna läkarna om detta om jag skulle bli gravid. HUR SJUKT?! Att JAG ska behöva tänka på sånt för att de ska ha möjlighet att göra ett bra jobb. Man vill ju inte va bitter och tänka att ”klart det är så, handlar ju om kvinnor…” men fy fan. Att ens behöva gå igenom allt ni har gått igenom för att de… Näe, jag blir så ledsen. Du är otrolig Annica! Tack för att du hittar orken att dela allt med oss ❤️

    Reply
  • Vad bra att din mamma har koll på det! Ja det har varit ett helvete rent ut sagt.

    Reply
  • Jättebra om du klagar ang detta. Du hjälper andra då. Om du visste hur många misstag vården kan göra. Men viktigt att klaga. Själv blivit felbehandlad och en ursäkt kan man glömma.Vi betalar höga skatter men jag tycker vården kunde vara bättre. Dom skulle vara mer noggrannare. Hemskt med människor dom nonchalerar och sen har tex cancern gått så långt så personen dör. Kram och ta hand om dej. ❤

    Reply
  • Åh, förstår verkligen frustrationen! Har du funderat på att prova en sista gång nu med sprutan i kroppen eller är det fortfarande skrivet i sten att ni kommer att söka andra alternativ?

    Hoppas så innerligt att 2022 blir ert år <3

    Reply
  • Som jag känner nu vill jag aldrig göra IVF igen. Jag är så klar med att pusha min kropp och trycka i mig massa mediciner.

    Reply
  • Fast du har ju tagit suprefact innan och det är ju också en medicin för Cancer, närmare bestämt för prostatacancer, så det behöver du ju inte tänka på nu 🙂 du kommer inte tappa ditt hår, ta hand om er!

    Reply
  • Det kan inte vara så att du är gravid iom att Hcg fortsätter stiga? Eller vad är det som gör att de tror att något är fel? Har hcg sjunkit fler ggr än en gång sedan de började testa?

    Reply
  • Jo alltså jag är gravid men när hcg stiger, sjunker och sedan stiger långsamt så är det inte en normal graviditet och det finns en risk också att den ligger i äggledaren..

    Reply
  • Hej! Såg ditt inlägg ang metotrexate. Jag har reumatisk värk och blivit behandlad med metotrexate spruta en gång i veckan sedan 2008. Slutade med den i början på året pga att vi planerar barn. Den medicinen får du absolut inte ta om du planerar att bli gravid eller är gravid. Biverkningarna på den i början är hemska… förstår heller inte varför läkaren gett dig den medicinen? Nu pga planerad graviditet tar jag en spruta som heter enbrel (pga min värk) som funkar jätte bra och är godkänd. Enbrel är ett biologiskt läkemedel och metotrexate är ett syntetiskt läkemedel. Efter att jag nu börjat med enbrel och den är såååååå mycket mer skonsam mot min kropp så kommer jag aldrig börja med metotrexate igen. Ville bara ge dig en heads up, att om du verkligen inte måste ta metotrexate så gör de inte !!

    Reply
  • Jag vet inte om man kan använda den medicinen du rekommenderar för att “göra sig av med en graviditet”. Jag hoppas att läkarna ger mig det som jag behöver och såklart försöker att göra det så skonsamt som möjligt för min kropp.

    Reply
  • Methotrexat kan också användas mot psoriasis.
    Fick sluta 6 månader innan vi började försöka få vårt tredje barn.
    Detta pga det finns cellgift i medicinen och kan skada fostret om man då inte väntar dessa 6 månader

    Reply
  • En medicin som ges i Sverige vid utomkvedes (i alla fall när jag var med om det) heter Metotrexat (en spruta fick jag). Det är ett cellgift ja, men ges även till reumatiker som kronisk behandling i låg dosregelbundet under många år. Har använts under lång tid. Stor kram och ta hand om er!

    Reply
  • Nu först såg jag detta inlägg. Ett antal månader med skydd var rekommendationen när jag fick den. Som sagt – den ges ofta vid utomkvedes och mig hjälpte den och äggledaren räddades, nackdelen var perioden efteråt. Jag fick inga biverkningar.

    Reply
  • Ja det är 3 månaders återhämtning har dom sagt till mig…

    Reply
  • Hej,

    Av en ren slump hamnade jag på din blogg.. Jag har själv haft 14 MF och varit på flertalet undersökningar. Jag opererade ut mina implantat för att jag misstänkte att jag hade BII (breast implant illness) vilket också kan medföra att man kan få missfall för kroppen reagerar defensivt på främmande föremål i kroppen som den aktivt jobbar emot. Samma sak med tatueringar som kroppen hela tiden försöker bryta ner. Så ett tips om du har implantat är att ta bort dem inklusive kapslarna för det kan sitta kvar ämnen från när implantaten “svettats” och avgett ämnen. Förstår att det kanske inte är något man bara gör men ville bara dela med mig.

    Lycka till med allt oavsett hur det blir 🙂

    Reply
  • Jag har läst mycket om BII, både positiva och negativa saker om det. Jag vet att det inte är bra för kroppen att ha implantat och har absolut tänk ta ut dom. Men det är fortfarande många som säger att det inte hjälpt dom alls. Och att gå igenom ett operation i hopp om att det ska lösa mina problem och det finns en risk att det inte blir bättre känns som ett ganska stort beslut.

    Tack fina!

    Reply
  • Hej!
    Du har säkert fått många svar redan på medicinen som används vid utomkvedshavandeskap. Jag är barnmorska men också kvinna som drabbats av utomkvedshavandeskap 3 gånger. Jag har fått methotrexaxat injektionen 2 gånger och 3 gången krävdes operation.
    Det jag vill säga är att man inte tappar hår el dyl. Dosen du får är en engångsdos men som förhoppningsvis får graviditeten som sitter fel att slockna 😔. Ytterst få biverkningar.
    Jag hoppas och önskar så att ni ska få ert barn❤️❤️

    Reply
  • Tack Anonymous för att du delade med dig av detta. Jag har läst lite om sprutan och det känns såklart tråkigt att behöva gå igenom detta. Jag önskar bara att min kropp hade orkat ta itu med detta på egen hand…

    Reply
  • Fina fina du♥️ Vill ge dig en värmande kram och all styrka! Man känner din frustration i texterna och det går in rakt i mitt hjärta. Vilken väg ni än väljer så kommer det blir bra, landa i besluten och låt er inte påverkas av andras tycke och tänk. Försök hitta tillbaka till dig själv och se allt fint du har i ditt liv (vet det är svårt när man är nere) men försök njuta av din underbara plats du är på just nu så ska du se att allt blir bra! Håller mina tummar och tår att ni snart på ett eller annat sätt får det ni önskar! 2022 blir ditt år!🥳 Gott nytt år!♥️

    Reply
  • Tack Malin!

    Reply
  • Hej Annica!
    Har följt dig ett tag nu och din resa. Vi försökte bli gravida för lite mer än 2 år sedan och det slutade i en invasiv mola/druvbörd, såklart den sorten som räknas som en cancer och spred sig till lungorna. Detta är extremt ovanligt att få och sen att det sprider sig. Detta upptäcktes i grav vecka 10-11. Mitt hcg låg på 1 miljon. Jag opererades och sen fick jag methotrexate sprutor i 3-4 mån och sen ville inte mitt hcg gå ner mer, så fick en ny sorts cellgifter intravenöst genom en picc line i armen lite starkare i 3-4mån till. Efter detta så fick jag gravid förbud i 1 år pga cellgifter samt att denna cancer form mäts på hcg så skulle jag bli gravid vet man inte om det är cancern eller graviditeten. Förtvivlan, väntan, osäkerheten om jag någonsin kommer kunna få barn, kommer jag dö? Vem kan jag prata med? Alla andra blir gravida och får inga som helst problem? Ingen förstår mig? Kände mig ensammast i hela världen. Började sluta träffa människor som var gravida, som hade barn osv. Nu har det som sagt gått lite mer än 2 år sedan och nu ligger det en liten bebis i magen. Har aldrig varit så glad i hela mitt liv,
    Även om det tog ett tag att ta in att det är nu det händer. så många ggr jag har bönat o bett om att få bli gravid. Med detta sagt. Livet blir inte alltid som man vill eller tänkt sig, men den dagen det kommer, kommer man uppskatta allt så mycket mer. Ens relation betyder så mycket mer ens liv får en helt ny mening.
    En vacker dag kommer du få uppleva allt det här på ett eller annat sätt.

    Reply
  • Hej fina fina Annica!!
    Jag lider med dig nå sjukt och kan inte ana vad ni går igenom men ni är så starka som orkar kämpa på!!
    Vill bara upplysa dig om methotrexate att du behöver inte oroa dig över att ta den medicinen (ingen medicin är bra) men den låter ”farligare” än vad den är. Jag fick den sprutan 4 gånger i veckan från 13 års ålder fram till 20 för medicinering av inflammerade leder. Det jag fick höra av läkarna var också att det var cancermedicin. Men allt mitt hår är kvar och jag mår bra. Fick en klump i magen när jag såg din känsla över sprutan, så ville bara peppa dig i den mån jag kan även om det är tufft nu och jag förstår att du inte orkar höra ❤️❤️❤️❤️❤️

    Reply