Det förekommer cookies på annicaenglund.se. Genom att fortsätta läsa på annicaenglund.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

17:58 | September 22, 2019

Egen bil, Balenciagaskor, Halloween och inredning

Hello guys!

Solen skiner och trots att det bara var 8 grader imorse när jag och Stitch tog morgonpromenaden så var det magiskt. Alltså utsikten som jag får under prommisen är så vacker. Jag gillade att gå vid Brunnsviken i Stockholm men det här är verkligen något helt annat. Ni kan se bilderna på min Instagram så förstår ni vad jag menar. 😉

Jag känner verkligen nu att jag börjar få lite koll på läget här borta och den största skillnaden blev ju bara genom att jag fick mig en bil. Det gjorde att jag kunde ta mig iväg lite längre och kolla runt vart jag hamnat. 😀 Så i fredags tog jag bilen bort till ett shoppingcenter som vi hade varit i tidigare för jag skulle köpa mig ett par skor. Jag ville lägga vantarna på de senaste Balenciagaklumparna men av någon anledning så var dom 2500kr billigare HÄR- Klick! Så jag beställde dom online istället och hoppas det inte dröjer allt för länge innan dom kommer fram för redan nästa vecka kommer snön… Hur galet!?

Jag var på en middag igår med ett gäng tjejer. Min killes kompisars tjejer hade dragit ihop till en middag och jag blev inbjuden och eftersom jag knappt känner några här så var det ju ett självklart ja på den. Det var förövrigt hur trevligt som helst, alla var så himla härliga, roliga och framför allt snälla. Men då hörde jag i alla fall om att snön var på väg. Jag har även hunnit blivit varnad av ett par som också har en Boston terrier om att Stitch hund måste ha en snödräkt för att klara av kylan, så det måste jag införskaffa!

Sidospår… Skorna är på gång och det som är så jäkla skönt här är att dom inte lämnar saker till postombud utan ALLT levereras hem till dörren. Så jäkla skönt! 🙂

Men jag åkte i alla fall vidare från centret till ett träningsställe jag kollat in på Instagram. Det är ett crossfitställe med en riktigt fräsch och rough lokal. Det är typ ett stort garage med flera meter i tak, påminner väldigt mycket om Crossfit Mallorca när vi var där förra året. Så jag tänkte testa träna där några gånger och se hur det känns. Bokade även in ett träningspass med några av tjejerna nu på måndag på ett annat ställe, skönt att det var så pass många av dom som gillar träning för det är verkligen något som för samman människor. 🙂

Jag kollade in det, åkte vidare för att handla lite mat på vägen hem och hamnade i ett jättemysigt område. Alltså allt här ser ut som i film. Har ni sett One Tree Hill? Jag får lite dom vibesen här, det är så mysigt! Och grannarna i området har redan börjat dekorera lite inför Halloween så det tänkte jag göra idag, köpa lite pumpor, blommor etc för att göra det lite höstfint här hemma. Det är så kul med hus alltså, jag älskar att bo såhär! 😀 Enda nackdelen är att det finns lite för många rum att fixa i. Igår vid lunchtid drog jag och handlade saker till ett av gästrummen. Det stod bara en säng där så jag köpte sängbord, lampor, sängkläder, handdukar till tillhörande toalett så nu är det lite mer hemtrevligt. Skulle vilja få in några tavlor bara men det får bli en annan dag.

Det är ju en del att fixa. Vi ska ju upp med gardiner också och jag vill ju att det ska vara som jag har i min lägenhet i Stockholm med skenor i taket och linnegardiner. Det ska fortfarande vara mycket ljusinsläpp men täcka litegrann så inte grannarna ser in. 😉

Det tar ett tag för ett hem att växa fram men jag tycker ju sådant här är så roligt. Jag vet ju att varje gång jag renoverat eller gjort om i något av mina hem och blivit klar så vill jag ju typ flytta för att göra om allt igen haha! Men ja, det finns en hel del att dona med så jag kommer nog vara sysselsatt ett tag framöver. 😉

14 kommentarer



19:13 | September 20, 2019

Skaffa telefon utomlands

Att skaffa mobiltelefon här har varit annat än lätt. Nu vet jag inte hur det fungerar i andra länder men hade det tex varit USA hade jag klarat mig på mitt svenska abonnemang men det täcker ju inte i Kanada så jag behövde skaffa ett kanadensiskt sådant. Det var inte bara att sticka till något mobilställe där de säljer abonnemang utan här behöver man ha ett kanadensiskt ID, kreditkort, SIN-nummer eller vara liksom medborgare. Jag är ju skriven i Sverige, har min bank där, det svenska körkortet är med värdefullt än det man får här och tar man ett kanadensiskt så klipps det svenska. Jag tror det var så?

Så jag tänkte att då skaffar jag bara ett simkort med refill på, som man hade när man var yngre. Då slipper skriva abonnemanget på min kille och jag kan sköta allt själv. Så vi gick till Bell, det är typ som Telenor, Tele2 och alla dom här. Och jag tänkte som sagt skaffa ett refillkort men efter en del övervägande av för- och nackdelar så blev det så att min kille skrev abonnemanget på sig och sedan betalar jag fakturan bara. Det är ju inte så krångligt egentligen men det är ju just det här att jag “vill klara mig själv”, en jäkla principsak men nu var det här den bästa lösningen och nu har jag blivit med kanadensiskt nummer. Nu kan jag använda en telefon här utanför husets väggar vilket också betyder att jag nu kommer kunna köra bilen eftersom jag har en gps att gå efter. 😀

Det som var bra med det här abonnemanget var att när jag åker tillbaka till Sverige över sommaren kan jag bara pausa det. Man betalar en liten avgift för att behålla numret, pausa abonnemanget och sedan kan bara återuppta det igen när man är tillbaka i Kanada. 🙂

8 kommentarer



12:02 | September 20, 2019

Att flyga långt med hund


Nu ska ni få höra hur det gick att flyga långt med Stitch. Alltså hon är som en ängel skänkt från ovan för satan vad duktig hon var. Jag har flugit med henne innan och den längsta resan var till Kroatien, den var på 2,5h. Denna gång var det ju hela vägen till Kanada med mellanlandning i Frankfurt. :O

Så först av allt, för att få ens ta med mig Stitch till Kanada så var hon tvungen att ha Rabiesvaccin, vaccin mot kennelhosta och såklart alla andra vaccin som hundar ska ha i Sverige. Sedan ett pass och EU-passet är godkänt att ha. Sedan stod det att jag behövde ha ett godkännande från en “Officiell veterinär” och sådana hittar man på Jordbruksverkets hemsida. Jag ringde dom först och frågade och jag behövde bara skicka ett mejl där jag berättade vart jag skulle, när och mina uppgifter. Och då skickar en Officiell veterinär papper där det står att det inte varit rabies eller andra sjukdomar i Sverige så att hunden inte kunnat bli smittad, typ något sådant. Dom skickar hem det på posten men du kan även få det via mejl, jag tog båda.

Sedan skulle man ju kolla hur det var med flygen, det här var det som var jobbigt.
-Först måste man kolla hur man tänkt flyga.
-Sedan måste man ringa flygbolagen innan man bokar biljetterna och kolla så det finns plats att ta hunden ombord i kabinen.
-Väger hunden och väskan max 8kg så får man ta dom i kabinen men endast med vissa flygbolag! Alla bolag tar heller inte alla raser så det måste man också kolla upp och det brukar alltid stå på deras hemsida.
-När man sedan fått klartecken så bokar man biljetterna.
-Sedan måste man återkomma till flygbolagen igen och uppge sitt bokningsnummer och säga att man även ska ha med sig hunden och då skriver dom in det. Ja det är ett jäkla ringande…
-Sedan får man betala hunden på plats eller uppge kortnumret direkt i telefonen beroende på vilket flygbolag det är.

Någon dag innan satte jag på henne ett halsband som skulle ha en lugnande effekt samt göra så att hunden inte blir stressad av nya miljöer. Det finns sådana sprayer som man kan spraya i väskan innan resa men halsbanden kan man ha på i fyra veckor vilket var perfekt eftersom jag ville att hon lättare skulle anpassa sig i den nya miljön i Kanada.

När du ska flyga så måste du även ha en godkänd väska för djur. Min kommer från märket Sherpa och är i storlek Medium.

När vi skulle åka så flög vi först 2h till Frankfurt och mellanlandade där i 2,5h. Då passade jag på att gå ut från flygplatsen för att rasta Stitch rejält och lekte en del så att hon skulle bli trött. Jag lade i Puppy pads i botten på väskan om det skulle ske en olycka, då hade det varit lätt att bara plocka ur den, kasta och lägga i en ny.

Efter Frankfurt väntade en 9h flight och jag var lite nervös. Jag hade inte gett henne så mycket mat eller vatten just för att hon inte skulle bli nödig under flygningen men det var inte det jag var nervös över utan det var mest hur hon skulle hantera att sitta i en bur så länge. För hundarna får ju inte lämna väskan under hela flygningen.

Men alltså det gick ju hur bra som helst och ska man flyga såhär med djur så kanske man bör överväg att flyga med större utrymme, tex business. Jag skulle nog inte sätta mig i ekonomi med min hund under någon annans säte när folk springer fram och tillbaka på toaletten och dylikt. Det tror jag stressar hunden och även dig väldigt mycket.

Stitch var i väskan nästan hela tiden. När jag gick på toa tog jag med väskan och släppte ut henne därinne och lät henne dricka lite vatten och sträcka på benen. Sedan satte jag henne i knät när jag skulle justera mitt säte till en säng så att jag kunde ställa hennes väska vid mina fötter och sedan låg vi så typ hela resan. Jag öppnade upp främre delen av väskan för att jag ville kunna se henne så att allt gick bra och ja, det gjorde det ju. 🙂

Vi kom fram till Kanada. Vi gick igenom kontrollerna och vi var ju såklart tvungna att gå till tullen där dom bara kollade Stitchs pass samt hennes papper och sedan var det klart. Inte alls något krångel, det gick max på 2 minuter eftersom det inte var någon kö.

Vi kom sedan ut från flygplatsen, gick till ett område där man rastar hundar en bit ifrån och där släppte jag henne eftersom vi var själva och hon gjorde sina behov. Allt gick som sagt jättebra men det är ju för att hon är så van vi att vara i väskan och att flyga. När jag skaffade henne vande jag henne att vara i väskan genom att göra det till hennes sovplats. Sedan är väskan alltid med när jag ska iväg och göra jobb så hon kan sova i den mm.

Men ja, det var den infon jag hade att bjuda på. Undrar ni över något är det bara att ställa frågorna i kommentarsfältet så svarar jag på dom så gott jag kan! 😀

20 kommentarer



18:43 | September 19, 2019

Tappar minnet och talförmågan, jet lag men är så jäkla lycklig!

Alltså dessa omställningar är inte så jäkla bra för kroppen inte och nu börjar jag känna att det är dags att ta detta på lite mer allvar. När jag landade mådde jag hur bra som helst trots att jag knappt sov något. Jag ville ha koll på Stitch hela tiden men alltså att flyga med henne, fan vad jag är stolt över min hund! Att gick så jäkla smidigt och det var inga som helst problem med hennes pass, vaccinationer mm, tänkte att jag skulle göra ett separat inlägg om detta. 😉

Min kille hämtade mig på flygplatsen och jag var så glad att se honom. Saker och ting kändes så annorlunda från första veckan här. Då var det tufft, en rejäl omställning och jag kände mig lite hjälplös eftersom jag inte hade någon koll på hur saker och ting fungerar här borta. Men nu var det verkligen som att komma hem. Jag var så himla glad och hade sådant lyckorus i kroppen och för första gången på så jäkla länge, alltså vi snackar månader, så kände jag mig så hemma. Med min kille, med Stitch, här i Kanada. <3

Vi kom hem till huset och då kickade min jet lag in direkt, alltså wow. Jag hoppade in i en kall lång dusch och när jag kom ner hade vi besök av en “bilkille” som hade kommit med en bil till mig. Så jag fick signa lite papper och nu kan jag också ta mig fram här, själv. 🙂 Känns lite som en frihet det också, att jag inte behöver vara beroende av min kille för att ta mig någonstans. Sedan så lade jag mig på soffan och hade det riktigt tufft med att hålla mig vaken. Alltså det var plågsamt men jag ville hålla ut i fyra timmar till så jag lade mig runt 21 i alla fall.

Vi käkade middag, gick ut med Stitch och sedan lade vi oss i sängen och började kolla på en serie. Jag kollar ju inte på serier längre, gjorde det när jag var yngre men jag har inte haft tid med det. Men vi sa det att det hade varit nice att ha en serie som vi kunde kolla på innan vi lade oss så vi började kolla på Unbeliveble som är en verklighetsbaserad serie om en våldtäktsman. Jag hann se halva första avsnittet sedan totaldäckade jag.

Sedan var jag in i rutinerna här som innan, när jag vaknar runt 5 på morgonen och inte kan somna om… Det finns värre saker, I know men det är rätt tufft nu alltså det här med sömnen. Den är ju så viktigt för oss för att kroppen ska återhämta sig men jag biter i och försöker att komma in i bra rutiner. Drömtiderna är ju 22-6 så ska försöka att sikta på det framöver. 😉

Jag gick ner, satte på kaffe, jobbade lite och fixade en to do list. Då kom Stitch ner för trappen och jag kände bara hur glad jag blev. Allt känns så verkligt nu när hon också är här, min lilla familj som jag är så himla glad och lycklig över.

Lite senare kom min kille ner, vi åt frukost tillsammans och jag var på så strålande humör. Alltså det är verkligen sådan skillnad nu och första veckan jag var här, lite som natt och dag. Det är verkligen inte en dans på rosor, även om det kan verka helt galet underbart att flytta såhär. Visst kan det vara så för vissa men för mig som är så beroende av rutiner och vill kunna klara allt själv… den omställningen var tuffare än jag trodde. Men som sagt, nu känns allt superbra även om jag inte har koll på allt än och vet att det kommer att ta tid så har jag liksom accepterat det och är medveten om att en dag kommer jag kunna det mesta här precis som när jag flyttade till Stockholm.

Så igår satt jag och testade en mattjänst, typ som mathem för att kunna få hem maten istället för att åka iväg och handla. Bara det att veta vilka mataffärer som är bra och inte… men jag chansade och beställde hem. Dock gick det inte så bra eftersom jag hade skrivit in fel adress… Det är också en sådan sak som påverkas otroligt mycket när jag är sliten, mitt minne. Minnet och talförmågan är inte jättebra just nu. Kan inte säga saker grammatiskt rätt, tappar ord för saker och ting och kommer inte ihåg människor. Så jag fick göra om beställningen och den ska komma närsomhelst nu idag istället.

Igår stack vi även och handlade nödvändigheter till Stitch samt lite sängkläder då vår säng har kommit. Vi har ju sovit i gästrummet under tiden och första natten i vår säng… åh det var så jäkla mysigt. Att hoppa ner i en ny säng med nya sängkläder, kom igen! Vi satte på Unbeliveble men ja… jag var för trött så jag somnade ganska snabbt.

Vi köpte två sängar till Stitch igår också så hon kan ha en i sovrummet och en nere för jag har tänkt lite på det här med säng och möbler. Hon har ju alltid sovit i min säng men nu när hösten kommer, allt blir så geggigt och grusigt så är det inte nice att få det i sängen eller i sofforna. Så vi tänkte börja vänja henne att sova i dom och ja, det var ju inga problem. Alltså jag älskar att hon anpassar sig så lätt. Hon sov i sin lilla säng hela natten och just nu ligger hon i sin koja medan jag jobbar.

Dagens mission är att skaffa ett Kanadensiskt telefonnummer. Det är lättare sagt än gjort. Jag får inte skaffa abonnemang här eftersom jag är inte har ett Kanadensiskt ID eller SNI-nummer. Mitt körkort eller pass gäller inte här för sådana saker och mitt abonnemang på mitt svenska nummer täcker inte i Kanada så det skulle bli svindyrt om jag använde den telefonen här. Så jag tänkte att jag får skaffa ett kontantkort som jag bara får fylla på helt enkelt. Vill heller inte skriva upp saker på min kille utan jag vill fixa sådant här själv!

Sedan ska jag fota en kampanj, kolla lite inredning till gästrummen. Idag kommer även biljard- och pingisbordet så jag behöver vara hemma för att ta emot det. Wihoo ska bli så kul med sådana saker här hemma. 😀

Sedan ska jag sätta mig och göra det som jag mår bra av, nämligen organisera och planera lite. Jag behöver fixa ett nytt schema att följa så det fungerar trots tidsskillnaden och sedan så att jag själv kommer in i rutiner med träningen. Jag hoppar även på kostschemat idag igen och det om något underlättar också otroligt mycket eftersom då behöver jag inte tänka så mycket på vad jag ska koka ihop och äta. 🙂

47 kommentarer




12:46 | September 17, 2019

Mellanlandning

Vi har mellanlandat i Frankfurt. Allt har gått ganska so far förutom att mitt ETA strulade igen trots att jag visade upp alla mina papper samt work permit. Sedan har jag betalat för Stitch men dom kunde inte se det på flyget mellan Frankfurt och Kanada så jag fick betala igen…

Nu när vi kom fram så gick jag ut från flygplatsen för att rasta Stitch för det fanns inget område där man kunde rasta hundar. Men jag hade ju 2,5h att fördriva så det var perfekt. Och det var inga problem att gå in igen, raka vägen genom säkerhetskontrollen och upp till loungen där vi sitter nu. Så ett tips till er som ska resa lite längre med hund, se till att ha någon timmas mellanlandning och aktivera hunden så den är trött inför nästa flygning. 😉

Nu har hon fått ganska lite mat, känns så taskigt men det är för att hon inte ska bli skitnödig på planet. Jag har lagt i puppy padsen i botten av väskan om hon skulle råka kissa. Då är det bara att ta ut och lägga i en ny. Men jag tror det kommer att gå bra! 💕

8 kommentarer