Det förekommer cookies på annicaenglund.se. Genom att fortsätta läsa på annicaenglund.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

19:07 | December 2, 2021

Thanksgiving och förkylning

2 december, Elias födelsedag och han är i LA. Men jag passade på att fira honom när han var hemma så vi hade en heldag tillsammans som avslutades på en av de bästa restaurangerna här i Calgary- Major Tom. Supergod mat, fantastisk service, bra musik och härlig stämning. Det är svårt ändå att imponera på Elias när det kommer till restauranger eftersom han rest så jäkla mycket och varje gång han är på roaden så testas nya restauranger. Men det här blev snabbt hans favorit här i Calgary så det blev ju lyckat. Och vi är ett sådant par som kör in and out på ca 1,5 när vi går ut och käkar, inga sådana som sitter länge och pratar om livet utan vi vill äta och sedan åka hem för att mysa och vara med Stitch.

Sedan vi hördes sist har vi ju även hunnit fira Thanksgiving nr 2, den amerikanska. Hockeyfamiljen består ju av en salig blandning människor från olika delar av världen och därför ser vi till att fira högtiderna som man har tillsammans. Så alla samlades hemma hos Colemans, jag var redan på övertid och var så extremt trött så det var en väldigt tuff utmaning att åka dit. Men samtidigt så kände jag att jag vill ju inte missa saker som händer runtom pga medicinerna som gör mig så förbaskat trött. Så vi åkte dit och var där i ca 3 timmar innan jag höll på att däcka.

Dock kände jag mig redan dagen efter väldigt hängig och det bröt ut i en rejäl förkylning. Jag har säkert sagt detta så många gånger men jag blir ju liksom inte sjuk om jag inte typ bränner ut mig. Peppar, peppar men jag har alltid varit frisk som en nötkärna men efter denna kväll så slog det till rejält och jag tror också det har att göra med att min kropp är så pass “utsatt” just nu med medicinerna som ska dämpa mitt immunförsvar så ja… jag pendlade mellan sängen och varma lavendelbad.

Men jag hann bli återställd till Elias firande tur nog, annars hade vi fått avboka middagen och bara stannat hemma. Men jag kommer nog att avstå från större samlingar människor ett tag just för att vara så snäll mot kroppen som möjligt!

0 kommentarer



18:21 | October 25, 2021

24h i bergen och ett Hat trick!


Måndag och jag har inte bokat in mig på något. Idag tar jag dagen som den kommer för jag är rätt trött efter den här helgen. Jag, Jess och hennes dotter Bowie, samt Britt och hennes dotter Nikolina åkte upp till Banff för att ha ett dygn tillsammans. Så vi åkte upp strax efter 9 på lördag morgon för att hinna upp och se killarnas match. Dom spelade tidigt i Washington så här borta spelades den kl 11 på förmiddagen. Så vi kom upp, skickade upp sakerna till våra sviter och sedan hade Don som har Fairmont-hotellet uppe i Banff ordnat så vi kunde se matchen i ett så himla mysigt rum. Man gick liksom in genom en bokhylla och där bak satt vi och åt lunch, drack spicy margaritas och kollade på matchen.

Jag har ju aldrig varit ett hockeyfan, inte fattat grejen. Men sedan jag blev tillsammans med Elias så är det ju kul att titta på hans matcher och framför allt i lördags. Jag har ju gått och blivit hans största fan och när vi kikade på matchen, alltså jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Dom vann i alla fall mot Washington på övertid 4-3, och!!! Elias gjorde hat trick. Jag har inte fattat hur stort det är förrän den dagen för min telefon plingade hela tiden från de andra tjejerna i laget som gratulerade och alla på hela hotellet visste om det så jag var så jäkla stolt över honom. Det är jag ju alltid, såklart, men det var väldigt speciellt. Gud hoppas han inte läser det här för han kommer att tycka att jag är sååå töntig hahaha! Men det var en häftig upplevelse och vi firade på rejält efter det.

Så efter det bytte vi om för att ta oss ner till spa-avdelningen. Vi beställde frozen margaritas och tog oss till poolen som var ute. Att bada sådär i en supervarm pool i ett kallt klimat med berg och granar runt omkring, det är som i en saga. Och vi var där i över en timma innan vi bestämde oss för att gå upp och byta om inför kvällens middag.
Mitt ansikte är fortfarande alldeles knottrigt efter förra veckans behandling. Ska berätta mer om den senare! Det som jag tycker är så underbart med människorna här i Kanada är att dom verkligen fattar det här med service. Det är så stor skillnad jämfört med när man är i Sverige för där behöver man liksom “jaga folk” eller “vara någon speciell” för att få saker som man vill. Men här borta löser dom allt!!! Så när vi skulle äta middag frågade dom var vi var sugna på och vi ville gärna ha en god köttbit. Den restaurangen var stängd men dom öppnade upp den bara för att vi skulle få äta där. Så vi började med Bailey martinis, ostron, lite fler förrätter innan huvudrätterna kom in.
Efter middagen gick vi upp till sviten jag och Britt bodde i och där hade vi vår egna lilla fest. Jag har verkligen börjat uppskatta de här “hemmafesterna”. Förut var jag inte alls ett fan av sådant utan skulle ut på Stureplan, stå på borden med konfettirör. Missförstå mig inte, jag kan tycka sådant är kul också! Men det är annat att få vara med sina vänner i en miljö där man kan både dansa men även sitta ner och ha intressanta diskussioner. Den här natten blev det både skratt och gråt för vi har under så kort tid kommit varandra så nära. Det känns som att umgås med två systrar där jag verkligen kan vara mig själv.Vaknade runt 7 morgonen dagen efter av att Nikolina sprang in i mitt rum, hoppade i sängen och ville inte alls att jag skulle sova mer. Så det var bara att kliva upp, klä på sig och gå ut med hundarna. För både Stitch och Birdie (Jess hund) var med under denna vistelse och det var så skönt att få komma ut så tidigt i den friska luften och vakna till liv. Vi beställde upp roomservice och fixade oss i ordning för att bege oss tillbaka. Den här helgen unnade vi oss rejält! Passa på medan grabbarna är borta. Och det här uppskattar jag så mycket med Elias, det är att han verkligen uppmuntrar mig till att göra sådana här saker. Han vill ju att jag ska må bra, få uppleva saker och ha det kul för då kan ju även han slippa oroa sig för mig medan han är borta. För tänk er själva att ha ett sådant jobb där ni är borta mycket och ha en partner som bara sitter hemma och är bitter. Det vill väl ingen ha!? Och första året var ganska tufft för mig, andra året gick vi ju igenom IVF och mycket var stängt pga COVID. Men det är stor skillnad på hur jag trivs här borta jämfört med tidigare och jag känner mig verkligen så hemma här!

17 kommentarer



22:37 | October 19, 2021

What doesn’t kill you makes you stronger

Träningskläder från ICANIWILL

Jag är tacksam för mitt liv, och för varje dag som går så känner jag mig bara mer och mer tacksam. Jag känner verkligen att mitt liv är på väg åt rätt håll. Även fast vi har IVFen som är en stor och jobbig grej för oss så är jag på en plats där jag ändå känner sådan stor tacksamhet för allt i livet. Det känns nästan lite som att det är det här jag konstant “jagat”, just den här känslan som jag känner just nu.

Jag har ju kommit så bra in i träningen som är så stor del av mig och jag känner att jag mår fysiskt bra. Det är nog det som gör att just IVFen känns jobbig för vi var tvungen att tänka både en och två gånger när det kommer till metoden vi valde att köra. Och med tanke på många andra faktorer så kommer vi ändå att köra en FET vilket innebär sprutor för min del vilket gör då att det eventuellt kommer att påverka min fysik en del eftersom det gjorde det de senaste gångerna.

Och hur gärna jag och Elias än vill ha barn så har det alltid i slutändan varit upp till mig vilken väg vi ska gå eftersom det är min kropp. Och det är jag också så tacksam över att Elias hela tiden frågat mig vad jag vill och vad jag känner att jag klarar av att göra. Och att gå igenom något sådant här skulle jag säga är antingen något som gör en starkare eller så kommer man att separera för det är en sjukt jobbig resa. Och både jag och Elias är riktiga vinnarskallar men han respekterar även min gräns för vad jag vill utsätta min kropp för, han är så otroligt förstående. Jag har sagt det förr och säger det även igen att trots detta skulle jag inte vilja ändra på något i mitt liv för det är så mycket mer som jag är så otroligt tacksam för!

Jag har ju tränat en hel del på Barrys nu men vi får se hur länge jag kommer att orka köra där när jag väl är igång med behandlingen. Så jag har nu börjat med megaformer (Lagree) som också är en bra träningsform, men mycket lugnare. Och jag vill liksom komma in i det innan det är dags för sprutor och mediciner.

Så både igår och idag blev det Lagree. Kate körde med mig idag och standard är ju en smoothie eller kaffe efter träningen. Jag lärde känna Kate bara för någon månad sedan och vi satt länge och pratade om det här hur människor i ens omgivning formar en. Och när man hittat sin klick, människor som är på “samma plats i livet” och samma energinivå så tankar vi upp varandra. Vi får energi av att umgås.

Bara för någon dag sedan när jag och Elias skulle lägga oss så sa han till mig att det är så stor skillnad på mig gentemot de två tidigare åren här. Att jag var mycket gladare, hade härligare energi och aura och det gjorde mig så glad för jag känner verkligen så själv.

Tänk att det skulle ta mig två år att “komma in i det här”. En rejäl jäkla berg och dalbana där jag bland annat fått gå igenom det värsta i mitt liv, men jag har överlevt det. What doesn’t kill you makes you stronger.

5 kommentarer



02:47 | October 3, 2021

Grassi Lakes Trail

Ca 1h från där vi bor kan man hitta väldigt bra ställen att hika på, så i torsdags åkte vi till Grassi Lakes Trail för en härlig dag. Vi åkte på förmiddagen, det var fantastiskt väder, jag hade nya hikingskor och det kunde liksom inte bli bättre.

Jag älskade verkligen att bo i stan och jag kan sakna det många gånger, men! Att ha möjligheten att kunna ta sig till en sådan här otroligt natur inte alls långt ifrån där vi bor är oslagbart. Jag är ju uppvuxen mer åt det här hållet än mot stadslivet och jag måste säga det att jag mår så fantastiskt bra när jag får komma ut såhär med min lilla familj!

Efter vår hike så stannade vi till vid en golfbana som låg rätt nära, Stewart Creek Golf. Man kan alltid lita på att golfrestauranger har bra mat! Så vi käkade lunch och tog ett glas bubbel innan vi åkte hem.

Vill verkligen slå ett slag för mina nya hikingskor! För er som också älskar att vara ute i naturen och promenera och behöver rejäla men lätta skor då hittar ni dom här —->LÄNK!

Tröja- New Balance // Byxor- ICANIWILL // Skor- New Balance (Länk

13 kommentarer




02:31 | October 3, 2021

Puppy love


Hallå hallå!
Jag hoppas att eran helg varit bra so far. Jag vaknade tidigt imorse för att podda, vi gjorde det igår i en timma till Xenia såg att hennes suftplatta slutat spela in… Så vi fick göra om det idag, vilken start på en lördag.

10:15 hämtade Britt mig då hennes familj skulle hämta en valp. Hon behövde lite hjälp så jag följde med. Vi åkte över en timma bort och sedan när vi kom fram så var det fem små valpar som sprang omkring och doften, alltså doft av valp är ju så mysig! Trodde att det skulle vara svårt för mig att inte bara “Du eh, jag tar en jag också” hahaha men jag är så fast vid att vi ska ha en till Boston Terrier. Och jag hoppas att det blir i november annars får vi vänta på en annan kull som passar oss.

Det här var i alla fall mini golden doodles, mix av golden retriver och pudel fast minisar och faaaaan vad söta dom var. Älskar älskar älskar verkligen hundar så när vi skulle åka hem skrek hela mitt hjärta efter Stitch. Dock när jag kom hem var hon inte hemma för hon var med Elias på golfbanan. Såg någon story därifrån, tydligen var det massa älgar där som Stitch satt och morrade på. Min lilla vakthund.

Men jag hoppade in i bilen och drog till Marda Loop för att handla lite hundmat i djurbutiken som finns där och då hittade jag en perfekt ryggsäck som man har sin hund i. Så Kanada blir jävligt kallt under vintern och jag älskar ju att vara ute, men det gör inte Stitch när det är minusgrader. Så hon får vissa dagar ha på sig en snowsuit och skor, inte det bekvämaste för henne men det funkar. Men jag vill ju kunna ta mig iväg till bergen även när det är vinter och då har jag kollat runt lite hur jag ska göra med Stitch eftersom jag vill ju ha med henne. Och då såg jag dessa ryggsäckar som hunden kan vara i. Man bäddar in dom så dom är varma och sedan får dom haka på helt enkelt. Då slipper hon vara hemma själv i flera timmar eller vara hos en hundvakt.

1 kommentarer