Det förekommer cookies på annicaenglund.se. Genom att fortsätta läsa på annicaenglund.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

13:06 | August 20, 2019

Vad vi Influencers än gör så är det fel

Hej!
Har kommit ur duschen efter min pw med Stitchan. Vi gick i 50min, lyssnade på Two of a Kind-podden och njöt av naturen. Det är så härlig kontrast det här, precis som när jag kommer till Östersund. I Stockholm är det puls, mycket folk, restauranger precis i korsningen nedanför lägenheten. Här är det liksom några hus och skog. Jag känner mig hemma.

Runt 5 vaknade jag imorse av att Stitch ville ut så jag gick ner med henne och möttes av en sådan fin soluppgång. Tog på mig en tröja och haffade kameran och gick ut på gården för att ta en bild, det var så magiskt. Det var alldeles tyst och lugnt, riktig harmo. 🙂


Hörni jag har läst lite skvaller på sista tiden, inget man bör göra som Influencer. Men har man tråkigt eller får en länk skickad till sig är det lätt att hamna inne på sådant… Och är det något som jag ser så tydligt och som många av er också garanterat är medvetna om så är det att Influencers alltid gör fel. Det spelar ingen roll vad vi gör så finns det något att hacka på och det är så himla trist.

Om vi ska ta min situation. Jag har en blogg där jag skriver om mitt liv, tankar, ideer och händelser. Det är liksom det den här bloggen går ut på. Jag väljer att vara personlig men inte för privat. Jag delar med mig av det som jag känner är okej och många saker väljer jag att hålla utanför. Det är en svår gräns och man får tänka både en och två gånger innan man publicerar något men jag gör ju såklart så gott jag kan.

Jag har valt att berätta att jag har träffat en person och att jag nu är i en relation där jag ska flytta ihop med den här personen. Jag berättar om saker vi gör och saker jag uppskattar med den här personen. Men jag har valt att inte lägga ut bilder på honom eller skriva ut hans namn för att det är inte väsentligt.

Men då finns det tråkigt nog en del som tycker att jag gör fel. Har jag sagt A så måste jag tydligen säga B. Jag måste bekräfta något eller lägga upp en bild på oss. Hörni, jag måste ingenting! Det är ju helt upp till mig. Inte sant? Jag fattar att det skapar en viss nyfikenhet men det är inget jag gör medvetet för att folk ska undra. Jag vill ju fortsätta berätta vad som händer i mitt liv, precis som innan, men jag vill också kunna hålla folk utanför som kanske inte vill vara en del av en blogg. Jag har ju tex inte visat min familj så mycket och det är för att jag vill hålla dom utanför mitt jobb plus att dom kanske inte vill visa upp sig offentligt. 🙂

Sedan finns det ju såklart andra saker som jag gör fel. Typ som när jag reser med min hund så är det fel, men det är också fel att lämna henne hemma. Eller om jag har jobbat hårt och lyckats med något så är jag för skrytsam om jag berättar. Men gör jag inte det så är jag för snål för att dela med mig av mina knep. Gör jag samarbeten är jag inte en bra influencer för då är jag “köpt”. Men vi influencers måste precis som alla andra, försörja oss. Och vissa är mer duktiga än andra på att välja samarbeten som faktiskt är genuina och det tycker jag själv att jag är ganska bra på.

Skulle jag skaffa barn och visa upp det så är det fel för då har barnet inte kunnat säga till om något. Och skulle jag blurra ansiktet skulle jag vara för hemlig eller försöka skapa någon slags hype. Det är ju lite så att hur man än gör så blir det fel.

Jag förstår, vi alla har ju olika åsikter vilket är bra. Men det vissa måste förstå är att allt handlar inte om att man vill skapa någon grej eller PR-kupp. Jag har haft en relation i det offentligen och trust me när jag säger aldrig igen! Det finns så många människor därute som vill förstöra och tar till alla möjliga knep för att krossa relationen och det vägrar jag riskera här. Det är fruktansvärt men sant!

Det har inget med något kontrakt att göra, eller att jag inte skulle få posta något för någon. Det är så enkelt att vi båda vill inte ha en relation i det offentliga för att ingen annans åsikt betyder något. Det är verkligen så enkelt. Jag jobbar med sociala medier men har även ett liv utanför det och jag tror verkligen att det är så viktigt att kunna hålla isär det för att må bra! 🙂

Sociala medier är inte ett liv, det är inte det verkliga. Det är ett filter där vi kan välja att visa upp exakt det vi vill och till och med visa upp saker som är ouppnåeliga. Det är viktigt att förstå att det är inte det som vi visar utåt som gör oss lyckliga. Det är livet utanför som man verkligen är i och lever, och det måste man värdesätta och värna om. Därför har vi valt att hålla förhållandet utanför sociala medier. <3

15 kommentarer



19:31 | August 19, 2019

När bör man tacka nej till ett jobb?

Har suttit och läst era kommentarer ang jobbet. Det är inte en spelning utan det är ett samarbete med ett företag, ett skönhetsmärke. Det som gör att det tar emot litegrann det är ju att jag ställt mig in på att åka iväg. Det har varit en ganska stor omställning att packa ihop mycket i min lägenhet, fixat med alla papper, uthyrning, försäkringar, hunden och dylikt. Och när man väl känner att man kan andas ut litegrann så kom ett jobb som gjorde att jag skulle behöva stanna kvar i Sverige en månad till.

Jag hade självklart tackat ja om jag fick förfrågan lite tidigare, när inget var bokat och klart. Men det som gör det lite svårt är att jag inte kan bo i min lägenhet, den hyrs ju ut från och med den 7e och hyresgästen behövde verkligen flytta in då. Det betyder att jag måste lösa ett boende i två veckor och visst kan jag bo i min killes hus, men att ta all packning dit, lösa en bil under dessa veckor och vara helt själv känns inte så jättekul. Inte heller att ta med allt och flytta in hos någon polare med hela mitt liv i några väskor. Sedan även lösa hundvakt då detta jobb innebar att jag behövde åka till Palma i några dagar.

Det kanske låter enkelt att bara ta det där jobbet och göra det, men jag har verkligen insett att så fort något tar lite emot så är det av en anledning. Känner jag att det tynger mig mer än att jag blir taggad, då kanske det inte är helt rätt.

Såklart vet jag ju att alla jobb inte alltid är enkla och roliga, men när jag har ett val och även en möjlighet att tacka nej när det inte känns 100% rätt så bör jag nog göra det. Det kommer fler chanser och tackar jag ja till en sak, ja då tackar jag nej till något annat.

Det har ju som sagt varit en stor omställning att veta att jag ska flytta iväg till ett annat land så därför känns det lite bättre att ha medvind just nu och inte behöva planera om massa.

Sedan gör det så ont i mig när jag ser hur stressad Stitch blir av allt åkande. Så fort resväskan åker fram lägger hon sig i den, hon ska vara i knät hela tiden eller slicka på mig. När jag ska sticka iväg och handla vill hon smita ut från lägenheten när jag ska gå för hon får separationsångest typ. Jag kan inte ens vara i ett annat rum för då springer hon efter mig. Det har varit lite för mycket resande så hon känner sig inte heller helt trygg just nu.

Jag har ännu inte lämnat något beslut och jag behöver nog sova på saken. Det stora problemet är ju inte vara ifrån killen i tre veckor utan det har mer känts psykiskt jobbigt för mig att ställa om allt i skallen. Men tack ändå för all pepp, ni är så jäkla fina!

Och är det något som jag lärt mig, och även fått höra många gånger, så är det att pengar är inte allt. Vänner och familjen kommer alltid först och nu när jag är mitt uppe i att komma i ordning med livet så känner jag att jag behöver nog prioritera det för att hamna i en bra balans med hela den här omställningen.

33 kommentarer



18:08 | August 18, 2019

Vattenskoter, släktmys & födelsedagskalas

Hallå!

Har precis varit på födelsedagskalas. Killens kusins barn fyller 2 så det har vart full fart med hans släktingar och barn.

Igår åkte vi ut till hans farbror på middag och han tog med vattenskotern så vi kunde åka lite. Det var så mysigt trots att det inte var världens bästa väder. Sedan åkte hans familj och släktingar lite vattenskidor, vi hängde på bryggan och chilla innan det var dags för femkamp. Så vi hängde där hela dagen igår och kom hem efter midnatt.

Nu ska vi rulla hem till hans föräldrar på lite middag. Sedan ska jag boka tåget till Stockholm då jag ska till frisören imorgon och sedan kommer jag åka tillbaka hit. Killen åker till Kanada innan mig, den 27 augusti, så jag kommer nog vara här till dess så vi kan umgås in i det sista. 💕

(FYI, det här är de enda bilderna jag har från helgen så därför har jag satt dit emojis.)

Hans bror.Hans kusin.

14 kommentarer



18:32 | August 16, 2019

Jag kan inte gå…

Kläderna kommer härifrån- Länk!

Jag är helt slut… HEEEELT JÄKLA SLUT ALLTSÅ. Jag körde ett PT-pass imorse där jag tog ut mig totalt. Det var så tunga övningar, vilket jag gillar, och jag tog verkligen i så pass mycket att när jag skulle gå därifrån vek sig nästan benen. Jag kunde inte köra därifrån direkt utan var tvungen att återhämta mig lite i bilen innan jag åkte hem.

Man kan verkligen säga att det var en rejäl jäkla start på träningen igen, I’m back! Eller vi får se imorgon hur jag mår, misstänker att jag inte kommer ta mig ur sängen haha.

Efter träningen hade vi golf inbokad. Golfproffset Annica skulle alltså ut och köra Pay & Play med ett gäng. Eh jag kan säga såhär, det var ett under att jag inte knäckte någon klubba ahahaha. Det gick så dåligt att det är pinsamt. Men å andra sidan, jag har bara stått på rangen och slagit och aldrig vart på banan så jag… aah… jag bröstar den haha.

Nu ska vi alla gå ut och äta och ha en trevlig fredag och det ska ni också ha. På söndag kommer det brutala träningspasset upp och en tävling jag verkligen tror att ni träningstokiga kommer att gilla. 💕

7 kommentarer




16:02 | August 15, 2019

Då åker vi hem


Nu sitter vi i bilen på väg till det som på senaste tiden varit mitt hem och där jag spenderat typ hela
min sommar. Tandläkarbesöket räddade min dag.

Vi tar allt från början. Alltså jag har haft lite inkapslade plitor runt munnen på sista tiden och så hittade jag Mesoestetics ampuller med syra som ger huden en rejäl peeling. Så jag tog den och gnuggade lite för länge så det slutade med att jag fick lite…eh… brännsår i ansiktet. Runt näsvingarna och vid munnen så nu kommer jag få fula skorpor där. Fan då! Så går det när man inte är
varsam och följer instruktionerna…

Så magkatarrr, mensvärk, brännsåren och på det skulle jag till tandläkaren för att undersöka allt och få tid för operation för att få ut den där jäkla visdomstanden. Tandläkaren hade tider i mitten av september vilket betydde att jag inte kunde åka till Kanada i början av månaden. Och min kille åker i slutet av augusti så vi skulle få vara ifrån varandra ganska länge.

Sedan är det en ganska svår operation pga nerverna ligger jävligt dåligt så allt kändes verkligen skit denna morgon. Men när jag nämner att jag är tillbaka i april typ så säger tandläkaren “Men guuud då är det ju ingen fara. Detta är inte så akut att du måste göra det nu, nu. Vi kan göra det då om du inte har ont pga det.”

Alltså jag blev såååå glad. Jag som oroat mig så mycket över detta kände att alla problem idag var som en fis i rymden. Jag behöver inte opereras förrän nästa år så jag kan åka som planerat. Typ. Fick ett jobberbjudande i början av sep som jag måste se över men så skönt att slippa operationen! 😍

Nu känns det som det mesta är löst. Allt med Stitch är klart, allt med mig är klart. Nu är det bara att boka biljetten till Kanada! 🙈

10 kommentarer