Det förekommer cookies på annicaenglund.se. Genom att fortsätta läsa på annicaenglund.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

06:48 | October 16, 2019

Mitt lilla crew

Ligger i sängen och ska snart sova. Den här dagen har jag inte varit produktiv vilket jag får så dåligt samvete över… Men! Jag är ändå stolt över mig själv att jag lyssnade på kroppen. Jag orkade verkligen inte ta mig iväg på träningen utan jag kände att jag behövde vila.

Så vid 13- tiden när min sambo skulle ta en nap pga matchdag så joinade jag en stund för att samla krafter och sedan jobba så gott jag kunde.

Vid 16 åkte han till hallen, jag slutförde lite jobb sedan tog jag en promenad med Stitch. Lekte en hel del för att hon skulle bli trött eftersom jag skulle på matchen under kvällen.

18:30 åkte jag och kom typ 5 min in i första och mötte upp tjejerna. Mitt lilla crew, så glad över dessa tjejer!

Matchen gick bra, såg att dom vann med 3-1. Weii! Jag brukar alltid dra lite innan så jag slipper sitta i trafiken. Prickar man in när alla ska dra, ja då blir man fast i minst 20 min…

Imorgon är planen att jag ska träna 8:45 och sedan vid lunch ska jag möta upp tjejerna för en kaffe. What’s up with the weather?! Ska tydligen bli 15 grader och strålande sol imorgon. Jag klagar inte, värmen är mer än välkommen! 😍

15 kommentarer



17:37 | October 15, 2019

Hälsosam cookie dough dipp! Glutenfritt, laktosfritt och vegansk!

Inte riktigt återställd från gårdagen… Vaknade av att jag var tvungen att ta mer värktabletter och kunde liksom inte ens se frukost imorse. När jag fick frågan om kaffe fick jag rysningar… Men det börjar gå över nu och jag ska försöka att jobba och få tankarna på annat. Men det är tufft när man har ont och det inte är självförvållat. Får jag ont efter träningen eller dylikt är det inget jag gnäller över för det får jag liksom räkna med. Men att få ont pga något man inte valt så känner man sig inte så jäkla stor. Det är tufft då…

Men jag ska ta mig igenom den här dagen, jag vet att det kommer bli bättre men har ni några bra knep förutom värktabletter, värmekuddar, varma bad eller duschar så ös på med sådana tips för dom är mer än välkomna just nu! Känner liksom att jag lyssnar på vad som istället för på min ide om att slita ut äggstockarna…

Men nu till något helt annat. Tänkte tipsa om lite gott snacks till höstmyset. Snacks som inte innehåller socker, gluten, laktos och är även vegansk! Det ni!

INGREDIENSER
1 burk kikärtor som fått rinna av
3-4 msk agavesirap
1,2dl jordnötssmör (utan bitar)
2tsk vaniljextrakt (finns flytande)
1msk osötad mandelmjölk (valfritt)
1,2dl chocolatechips (jag valde mörk vegansk choklad)
Lite havssalt

GÖR SÅHÄR
Häll i kikärtorna, sirapen, jordnötssmöret, vaniljextraktet och en nypa havssalt i en matberedare/ mixer. Mixa till det blir en jämn och smooth smet. Häll i mjölken om du vill att den ska bli något lösare och mixa igen. Häll i chokladen men rör bara ner dom i smeten och ställ in i kylen ett tag så smeten får “sätta sig”. Använd som dipp till tex röda äpplen eller om du har den jobbiga veckan och är assugen på något sött då passar det här perfekt! 😉

14 kommentarer



07:14 | October 15, 2019

Min Thanksgiving

Min första Thanksgiving. Frida och hennes man, som också är våra grannar, hade bjudit över oss på middag för att fira tillsammans med dom och resten av svenska gänget. Jag och min sambo knatade över vid 16 och efter en timme så satte vi oss alla till bords för att äta.

Det var så himla gott och jag älskar att fira högtider så jag var så taggad. Men efter en stund så fick jag sådan fruktansvärd mensvärk. Alltså jag fick den igår men värken kom som en blixt från ovan och jag fick svinont. Alltså började svettas, bli snurrig och illamående och sådana här saker tycker jag är så pinsamt. Jag försöker bita ihop och låtsas som ingenting men det gick liksom inte. Min sambo frågade mig flera gånger hur det var med mig och tillslut så kände jag bara att jag var tvungen att ta mig hem.

Jag blev så ledsen över att jag inte kunde stanna kvar och fira resten av kvällen med gänget men det gick liksom inte. Så fort jag kom hem kastade jag av mig kläderna för jag var så svettig. Samtidigt tappade jag upp ett kokhett bad för det brukar hjälpa en del mot mensvärk. Jag hoppade i men det hjälpte liksom inte. Och sådana här gånger får jag lite panik i min kropp, när man har så ont men kan liksom inte göra så mycket åt smärtan. Tar en värktablett men det tar ett tag innan den hjälper, och ibland kanske den inte ens gör det.

Så jag tog mig ur badet och lade mig i fosterställning i sängen istället framför Vänner. Någon timme senare kom min sambo hem, han gav mig mer värktabletter, choklad och paj från Frida, joinade mig framför tvn och en stund senare gick det över. Eller inte helt men det gjorde inte lika ont och nu kommer jag i alla fall kunna somna men tabletterna ligger bredvid mig om jag behöver ta inatt.

Fattar inte, har inte haft sådana här smärtor pga mens förut. Jag kunde liksom härda men nu var det tufft. Och varför, VARFÖR på självaste Thanksgiving?! Fan… Får väl vara tacksam över att jag får mensen, liksom se det som ett tecken på att min kropp fungerar som den ska. Jag är sååååå tacksam över att vara kvinna… ha!

26 kommentarer



21:13 | October 14, 2019

Tacksägelsedagen

God morgon från mig men god kväll för er!

Inatt sov jag 12h men är fortfarande lite seg. Jag och min sambo ligger nämligen i sängen och kollar Pokémon… hahaha! Efter frukosten så jag var så trött så vi gick upp och här kommer vi nog hänga hela dagen till eftermiddagen.

Idag är det Thanksgiving och det ska vi fira med några vänner här. Det blir min första Thanksgiving och det ska bli så kul att fira!

Hörni igår gjorde jag något riktigt spontant. Jag har snackat lite med en tjej som bott här i sju år, vi började snacka när jag gick ut med min flytt och igår möttes vi upp. Hon är också svensk, tillsammans med en kanadensare men det är en person utanför hockeyn. Så vi träffades på Starbucks och hade det hur trevligt som helst och det är verkligen en tjej som jag vill hänga mer med!

Efter vår träff så handlade jag lite pumpor, ingredienser till alkoholfria mojitos och sedan åkte jag hem och förberedde lite för kvällen. Jag hade bjudit över tjejerna på Hockeykväll eftersom killarna hade bortamatch. Så dom kom över vid 17:30, jag beställde lite mat, gjorde drinkar, vi spelade biljard, åt efterrätt som Rachael hade med sig och sedan kollade vi på matchen. Sådana här kvällar gör otroligt mycket när killarna är iväg. Vi hade en grymt rolig kväll trots att det blev förlust för de här tjejerna är så roliga att umgås med!

Inatt vaknade jag vid 4 av att min sambo kom in i sovrummet. Jag blev så glad, alltså när han lade sig i sängen och jag fick krama om honom… åh vad härligt det var. Så idag när jag vaknade och såg att han låg bredvid… alltså det är det enda jag behöver just nu!

Det är något jag alltid kommer att vara tacksam över, min lilla familj som gör mig så lycklig!

10 kommentarer




18:05 | October 13, 2019

Det är tuffare än jag trodde

I somras när jag tog beslutet att flytta med till Kanada så visste jag inte alls vad jag gav mig in på. Vill bara vara jättetydlig från början och säga att jag ångrar ingenting, men det har varit tuffare än jag kunnat föreställa mig.

Jag visste att min sambo skulle vara borta mycket och jag tänkte att då har jag tid att jobba med mitt och framför allt musiken. Men det har varit svårt för mig att hitta inspiration.

Det har varit mycket annat att tänka på och jag tror att den här stressen som kom under sensommaren i och med att jag packade ihop mitt liv har nu gett mig en liten käftsmäll för jag känner mig jävligt sliten.

Jag är tröttare än vanligt. Jag har svårare att ta mig ur sängen på morgnarna, speciellt när jag är själv. När jag duschar så brukar jag vara duktig på att hoppa in, tvätta av mig, torka mig och ta vara på resten av dagen. Men nu sätter jag mig och sitter läääänge och skjuter bort alla tankar på jobb. Jag orkar inte fixa mig för det känns bara meningslöst.

Jag vill ge 100% på mina sociala medier. Jag vill ge 100% på musiken. Jag vill hänga och umgås med de som jag lärt känna här samtidigt som jag vill vara en bra flickvän, matte, dotter, vän till de i Sverige, han hand om mig själv genom att träna och även ta hand om ett hem.

Det här är ju en ond spiral som jag själv skapar. Jag vill vara så jäkla bra på allt men jag har bara 100% och dom måste jag försöka att fördela på ett annat sätt så att jag också mår bra. För mår inte jag bra kommer jag inte kunna få någon annan att må bra.

Det är en hel del som kontaktat mig som gått igenom samma sak och jag ser lite av ett mönster i de som de säger. Det här är en egen tolkning jag gjort efter det och ni får inte ta illa upp av det! Men det som jag märkt när jag läst det är att de som är yngre verkar haft lättare att anpassa sig än de som är lite äldre. Det känns lite så också när jag pratat med många av de yngre tjejerna i laget. Många är ju också från typ Kanada eller USA så de har rätt nära till sina familjer. Men jag tror att jag haft det lite svårare just för att jag har byggt upp så mycket i Stockholm.

När jag var typ 20 visste jag inte var jag ville göra med mitt liv, mottot var typ “go with the flow” men det är 9 år sedan. Och under dessa 9 år händer det mycket och jag hade verkligen bygga upp mitt och hade en plan för mitt liv. Den planen har hamnat lite på paus just nu och det är det som är svårt för mig att acceptera lite.

Jag ska vara brutalt ärlig, hur pinsamt det än är att erkänna! Det är att det känns väldigt konstigt från att gå från ett liv där folk visste vem jag var till att flytta till en stad där ingen har en blekaste aning. Jag känner mig som ett ensambarn som fått uppmärksamhet i hela mitt liv och sedan hamnar jag i en grupp med andra ungar där jag bara blir en i mängden. Jag känner mig nästan lite betydelselös, eller som att jag inte har någon funktion längre.

Och medan jag är hemma här så är min kille på road trip en del med laget. Dom gör ju såklart sitt jobb men dom får också se häftiga städer, käka på bra restauranger, gå ut på häftiga klubbar, det är klart att det svider lite eftersom det är en stor del inom mig som också saknar det där…
Nu tar jag bara upp det tråkiga jag känt på sista tiden, det händer ju såklart mycket bra också vilket jag kanske måste bli bättre på att berätta om också. Men jag vill bara att ni som skriver att jag ska njuta av vad livet har att erbjuda… det är inte alltid lätt.

Den enda anledningen till varför jag gör allt detta och för att jag biter ihop när det är jobbigt, det är för att min sambo betyder så mycket för mig. Jag sa till mig själv när jag blev singel att jag typ aldrig ville ha kille mer för jag älskade livet för mycket. Men som så många sa så kan man inte styra sina känslor. Och så som han får mig att känna, det är jag villigt att göra mycket för.

Jag kommer aldrig någonsin sätta någon annan framför mig själv, den viktigaste personen i mitt liv är jag själv. Men finns det utrymme att kompensera och pussla om för att jag ska få vara med den killen som jag älskar då gör jag det.

Jag kan utföra mitt jobb härifrån under vinterhalvåret. Jag har börjat om från ruta 1 tidigare, jag kommer klara av det igen. När sommaren kommer är det min “säsong” och han är ledig. Då kommer det vara lite ombytta roller och jag får gasa lite extra bara. Visst hade jag kunna sätta mig på ett plan hem till Sverige när det är tufft men jag har liksom inte kommit till den punkten att det är så jobbigt!

Jag lovar att jag ska vara mer positiv framöver för som sagt, det är väldigt mycket roligt som händer också. Men jag är typiskt svensk, har lite svårt för förändringar men jag gör mitt bästa! “Once you get into the desert, there’s no going back. And, when you can’t go back, you have to worry only about the best way of moving forward” och det är det jag behöver göra! Fokusera på hur jag ska få allt att fungera och samtidigt må bra!

Jag har inte flyttat för all framtid. Mina vänner finns kvar, Stockholm finns kvar. Under vintern händer ändå inget där förutom 4h sol under ett helt dygn. Förra vintern mådde jag skit så är jag lite nere kan jag lika gärna vara det här! Allt kommer att bli bra! Det är som första året som singel, allt är nytt och man behöver bara ta sig igenom det. Sedan andra året, oufh alltså då har man det bästa året någonsin!

39 kommentarer