Det förekommer cookies på annicaenglund.se. Genom att fortsätta läsa på annicaenglund.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

07:31 | October 21, 2019

Unna sig och urinvägsinfektion

Tröja- Länk! // Shorts- Länk!

Hallå måndag för er! Ni kliver upp, jag ska lägga mig.

Jag har haft en soft helg! Jag och Tessa hade bestämt en träff Downtown i lördags eftersom jag inte har varit där ännu. Jag har bara åkt igenom men nu skulle ta ta bilen själv, parkera den någonstans och sedan hitta till Core-gallerian. Ha! Gick ju utan problem.

Lördagens plan var att åka in för att se vad gummorna skulle unna sig. Jag investerar, sparar, jobbar på och nu kände jag att jag kunde unna mig något materiellt. Jag är fullt medveten om att man inte blir lyckligare av dyra saker men man blir inte lyckligare av att bara låta pengar ligga på banken. 😉

Det som dock sög var att jag har en spärr på mitt kort när det kommer till köp utomlands. Säkerhet öh…! Och eftersom det var helg gick det inte att kontakta min bank så ja får ta det imorgon. ☺️

Imorse vaknade jag tidigt. Stack till F45 och tränade och när jag kom hem städade jag hela huset. Det är så skönt att lägga någon timma på att bara dammsuga samtidigt som huset fylls med tvättmedelsdoft. Sedan när jag skulle sätta på påslakanet på täcket blev jag så kissnödig, alltså panik. Sprang till toaletten och ja… den där smärtan kände jag igen. Urinvägsinfektion…

Jag såg och kände inga tecken what so ever utan det bara kom och gjorde så förbaskat jäkla ont. Såg ut som ett blodbad i toaletten och gjorde ju bara ondare och ondare.

Fick ringa lagets läkare tillslut och fick medicin ganska direkt. Som jag sa i tidigare inlägg, jag är så tacksam för personalen som jobbar med laget som även ser till att vi respektive får hjälp!

Redan nu under kvällen kändes det bättre men jag fick ställa in med tjejerna. Tanken var att många av oss skulle hem till en tjej som heter Brittany för att kolla matchen men jag kände inte för att åka dit då jag ändå skulle behöva sitta på toa mestadels. 😔

Well, det är ju typ 80 matcher kvar så det kommer fler kvällar.

Nu ska jag somna framför ”Vänner”. Hoppas att er måndag startar kanon! Vi hörs om några timmar!

Glasögon- Länk! // Tröja- Länk! // Skor- Länk!På väg in mot Downtown.Avslutade vår eftermiddag med tunabowl.

0 kommentarer



21:25 | October 20, 2019

“Annica, you’re going to court”

Söndag morgon här i Calgary och det har jag på min To Do-list idag är jobb och städ fram till 18. Efter det ska jag möta upp tjejerna från laget och kolla matchen tillsammans. Killarna spelar borta även ikväll i Anaheim och kommer hem inatt och som jag längtat efter min sambo mambo!

Det blir lättare för varje gång han åker bort eftersom jag hittar mer och mer mina rutiner som jag kan ha då, men inget klår ju de dagarna han är helt ledig. Som nu imorgon har han en ledig dag och den ska vi maxa! Det behöver inte betyda att vi ska fylla den dagen med massa aktiviteter men jag ska ladda upp och sitta sedan som ett plåster på honom från att vi vaknar till att vi somnar. 😉

I fredags när han hade åkt så fick jag ett samtal som gjorde mig ganska rädd. Det var en polis vid namn David Miller som ringde och sa att jag hade brutit mot en del regler här i Kanada. Det första jag tänkte på var att jag kanske hade råkat köra för fort och att någon kamera fångat mig, men det kändes lite konstigt för jag har varit ganska noga med hastigheten här eftersom jag vet att det finns kameror lite överallt. Sedan började han ifrågasätta mitt Social Security Number (SSN). Jag fattade ingenting, skulle jag ha något sådant? Jag blev helt ställd och han pratade så fort så jag hängde liksom inte med. Han bad mig bekräfta min adress så jag sa den… utan att tänka för jag blev ju så rädd. Han frågade vad jag gjorde i Kanada och vart jag bodde medan jag var här. Jag berättade min adress och då frågade han “vem bor du med”. Då kände jag att det var lite konstigt och frågade tillbaka “vad exakt är det detta gäller? Vad har jag gjort för fel?”.

Han sa samma sak igen att jag brutit mot regler och eftersom jag inte hade ett SSN men han såg att jag hade ett så hade jag tydligen förfalskat det också. Jag blev så stressad och sedan sa han att jag behöver komma in på förhör. Kommer jag inte dit så kommer dom till mig och vägrar jag så kommer jag hamna i rätten. Han sa “Annica, lyssna på mig väldigt noga nu. Ta fram penna och papper och skriv ner detta. Jag heter David Miller, det här är mitt nummer på min polisbricka. Det här ärendet kommer vi ta vidare…” sedan hörde jag liksom inte så mycket mer och samtalet bröts.

Jag var så chockad och smsade min sambo direkt. Sedan försökte jag ringa upp numret igen men då gick det inte, då började hjärnkontoret sätta igång. Jag googlade numret och det första som kom upp var “fraud”, alltså bedrägeri. Jag knappade mig in och det var exakt det som jag hade varit med om. Men det som dom varit ute efter var mitt kortnummer och tur nog kom vi inte så långt in i samtalet. “David” som han kallade sig fattade väl att jag inte kunde ge honom den infon han ville ha när jag började ifrågasätta honom om vad allt gällde och lade sedan på.

Min sambo hörde av sig när dom hade landat och tydligen är sådant här ganska vanligt här i Kanada… Men han fick all info jag hade samt print screen på numret och skickade det sedan till deras polis/ securitysnubbe. Det är något som jag tycker är så jäkla bra med deras lag. Dom har otroligt mycket personer som jobbar med dom så är det något som händer så finns det alltid hjälp att få. Till och med om jag skulle bli sjuk så har dom läkare enbart för laget och deras respektive. Men det är ganska självklart eftersom spelarna är så viktiga för laget, dom kostar ju så otroligt mycket pengar och skulle en flickvän vara sjuk och smitta någon i laget så den blir sängliggandes ja då blir ju det en förlust liksom. Så dom har verkligen personer till allt för att underlätta och se till att killarna i laget kan spela. 🙂

Men trots att jag fattat att det var bedrägeri och även lagets security hade återkopplat och berättat vad det var så kändes det ändå lite läskigt. Jag hade liksom gett dom min adress och jag var hemma själv… Så jag låste in mig i sovrummet runt 19:30 den kvällen och kollade film. Vi ska hålla utkik efter avvikande saker in case men jag tror absolut inte att det är någon fara. Nu känns ju allt lugnt men sådant där slukar så mycket energi och det förstörde verkligen hela min fredagskväll.

Så en liten påminnelse till alla er därute, ge aldrig ut viktig information om er själva eller tex era kortnummer till folk som ringer! Ha en bra söndag!

2 kommentarer



22:32 | October 18, 2019

Axelträning hemma!

Här kommer lite fredagspepp från mig till er! Ett enkelt träningspass för axlarna som du kan köra hemma med hjälp av lite hantlar. Jag har verkligen märkt hur mycket man kan träna hemma genom bara ett par hantlar!

När jag tränar separata muskelgrupper så försöker jag att tänka alla vinklarna som musklerna aktiveras i och sedan utformar jag ett pass efter det. Och jag börjar alltid med den tyngsta/ svåraste övningen och avslutar med den som är lättast! Så igår fokuserade jag på axlarna och såhär såg det passet ut:

UPPLÄGG
Repetitioner: 10-9-8-7-6-5-4-3-2-1
Jag gjorde först 10 reps, vilade. 9 reps, vilade. 8 reps, vilade och hela vägen ner till 1 repetition. Och såhär jobbade jag mig igenom alla övningarna. Jag gjorde klart en övning innan jag gick över på nästa!

ÖVNINGARNA
Sittande axelpressar
Hang power clean med en hand/ taget (så jag gjorde alla repetitionerna på båda sidorna)
Stående rodd (samma här, alla repetitionerna på båda sidorna)
Hantellyft framåt (snabbt upp, håll emot på vägen ner)
Hantellyft åt sidorna (snabbt upp, håll emot på vägen ner)
Axelrotation

Våga ta tungt när det kommer till vikter. Orkar ni inte då kan ni börja ta lite lättare men det ska vara jobbigt och svårt för när du vågar utmana dig själv och pressa dina muskler det är då du kommer få resultat! 😉

9 kommentarer



16:52 | October 18, 2019

Mitt område

Grannhusen går all in på Halloweendekorationer. 😀

 

Fredag hörni! Er skol- / arbetsdag är väl snart förbi, min har precis börjat!

Igår var det match och jag går ju på alla hemmamatcher, måste ju supporta sambon. 😉 Och under hockeymatcher så är det ganska våldsamt, alltså folk får puckar och klubbor i ansiktet. Att slåss på planen “hör till”, det är hårda tacklingar in i sargen etc. Och igår fick min sambo ett slag så han föll ihop på planen och det högg till i hela mig. Man fick se på reprisen att det var en spelare från Detroit som åkte förbi honom och slog honom med klubban på sidan av knät. Det var så obehagligt att se en person som man håller så kär få ont så jag bestämde mig för att stanna efter matchen för att se så han var okej. Och som tur var så var han hel och vi kunde åka hem. När vi kom hem satte oss vid köksön, det eldades i spisen, vi drack lite vin, åt ost och chark. Så jädrans trevligt! Tog en kvällspromenad med Stitch och sedan kunde vi båda somna gott! 🙂

Ni har efterfrågat mitt område, eller liksom hur det ser ut här så igår på min lilla promenad med Stitch innan matchen tog jag med kameran och fotade lite.

I området är det lite blandat med storlekar och stilar på husen. Vissa bor i jättemaffiga fina hus medan bredvid så kan det stå en liten ganska så sunkig villa. Sådant här kan göra lite ont i mitt hjärta för de flesta mindre husen som jag sett in i ser inte alls så hemtrevliga ut utan det ser ut som dom har det lite sämre ställt…Vissa grannhus är väldigt moderna medan andra ha den här lilla “filmlooken” som jag kallar det. Hur som man typ alltid ser på mysiga filmer men också även i skräck. Jag och min sambo bor i ett stort och modernt hus. Han har gjort det bra! 😉
Det här huset går jag förbi när jag ska släppa Stitch i hundparken.Och här till höger är det helt fritt att släppa sina hundar. Älskar det här området för man ser verkligen att Stitch njuter av att få vara bland massa andra hundar!
Här från parken ser man Calgary Donwtown, staden. Det är ca 1 mil från där vi bor.Alltså kolla Stitch haha!Här man se skillnaden på stilar i området. Båda husen är nya och moderna men det är två helt olika stilar.Alla moderna hus i området ser ut såhär på så sätt att de har en baksida och i anslutning till den är ett garage. Vi har också så. Så vi har en huvudingång för gäster och sedan när vi parkerar våra bilar så går vi in en annan hall från baksidan.
Det är stoppskyltar i typ varje korsning i området, eller det är fasen det i hela Calgary. Så när man ska köra någonstans så får man räkna på att det garanterat tar lite länger tid eftersom man måste så mycket…

12 kommentarer




19:51 | October 17, 2019

Älskling, duger jag?


Jag ska alldeles strax byta om till träningskläder, jag kör gymmet här hemma idag för jag vill verkligen ha ett rent styrkepass! Men, jag tänkte ta upp någon väldigt personligt som hände mig efter daten med min kille i igår kväll.

Såhär är det! När jag var liten var jag en tjej med ett riktigt bra självförtroende, nästan lite för bra att folk typ störde sig på mig. Sedan när jag blev bedragen i min första relation så försvann en stor del av det självförtroendet och det kom liksom aldrig tillbaka förrän den dagen jag bestämde mig för att lämna min andra relation 2017. Efter alla terapitimmar som jag gått så har jag ju förstått att det här är något som typ alla känna efter att ha blivit bedragen. Man lägger skulden på sig själv och istället för att känna “fan vad den här personen går miste om en sådan grym person som jag är” så blir kan man oftast känna att man inte duger och att det är fel på en själv.

Jag lade all skuld på mig själv. Började tro att jag inte var tillräcklig, att jag inte dög. Jag var inte fin nog, jag hade inte det där speciella, alltså jag var inte tillräckligt bra helt enkelt. Och trots att jag vet att man inte ska ta med sina gamla relationer in i nya så kommer jag nog alltid vara lite skadad från mitt förflutna.

Jag kommer ihåg när jag gick i lågstadiet och vi hade lektioner som handlade om kamratskap och hur man faktiskt skulle vara en bra vän. Vår lärare Katarina hade klippt ut ett hjärta i ett papper för att visa hur man känner när man blir utsatt för mobbning. För varje hemsk händelse vek hon en del av det där hjärtat till det tillslut bara var en ihopknycklad liten boll. När man sedan fick en fin komplimang så vecklades en liten bit ut och så fortsatte det till hjärta var som det var från början. Fast den största skillnaden vad ju att det fortfarande fanns spår kvar i hjärtat, det var ju buckligt och lite trasigt från allt det hemska som det varit med om.

Det här är en historia som jag alltid kommer bära med mig eftersom jag själv blev mobbad när jag var liten och sedan när jag varit i tidigare relationer så är det jag som blivit utsatt och blivit sviken. Då är det inte så himla lätt att inte lägga skulden på sig själv…

När jag blev singel så jobbade jag upp det här igen. När jag var singel så kände jag mig som The Queen of f*cking everything. Alltså det fanns liksom ingen bättre tjej än mig. Inte nog med att jag såg jävligt bra ut, jag var även extremt duktig på mycket, smart, driven, rolig, independent f*cking woman! Jag var en riktigt jäkla bra singel och rockade den rollen!

När jag träffade min sambo så kände jag bara “här är han”. Han som stämmer in på det jag söker och på det som jag förtjänar. En riktigt jävla bra kille!

Det som hände efter vår date var att mitt lilla hjärnkontor började rota i facken längst bak i mitt huvud, det förflutna. Det är ofta som jag bara tittar på min sambo och känner att den här killen är så jäkla perfekt. Alltså det finns inget fel på honom what so ever. Han är världens snällaste människa, så omtänksam, genuint snäll, bryr sig om andra, är generös, har en underbar familj, är otroligt duktig på sitt jobb men samtidigt har han fötterna på jorden. Men…det slog liksom slint i mitt huvud och jag bara såg alla hans fina egenskaper och sedan började jag tveka på mig själv. Är jag tillräckligt bra för honom? Är jag speciell? Har jag det där lilla extra? Varför skulle en kille som han gilla en tjej som mig? Jag typ jämförde honom med mig själv och kände att jag kanske inte är värd honom.

Det här gick på högvarv i mitt huvud och såklart såg han ju att jag tänkte på något och frågade vad det var. Det kändes så pinsamt att berätta men jag var tvungen att berätta vad som försiggick i mitt huvud. Och som väntat så gjorde han ingen grej av det utan han förklarade bara som det var. Han lyfte fram alla mina bra egenskaper och fick mig att inse att jag är bra, att jag duger som jag är. Klart som fasen att jag förtjänar honom, att få vara lycklig tillsammans med honom! När vi pratat klart så kände jag mig så dum att jag ens började tänka dom här tankarna. Jag är ju The Queen of f*cking everything fortfarande, klart som fan att jag förtjänar det bästa! 😉

Det är läskigt när man börjar tveka på sig själv, men det är ännu läskigare hur människor kan förstöra andra för det sätter verkligen sina spår.

53 kommentarer