Det förekommer cookies på annicaenglund.se. Genom att fortsätta läsa på annicaenglund.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

15:45 | August 14, 2019

Rockbjörnen 2019


Okej jag har inte hunnit läsa alla kommenterer varken här i bloggen eller på Insta men jag säger bara det, wow. Det jag hunnit läsa… ni är fantastiska. Jag blev så glad! Det kändes som att en tyngd lyftes från mina axlar för jag var rädd för att berätta. Inte för att jag skulle dra iväg utan jag var nog lite rädd för hur det skulle bemötas och för att jag kanske behövde stå till svars. Även fast att jag egentligen inte ska bry mig om vad alla andra tycker så var det lite jobbigt att berätta för jag inte visste hur responsen skulle bli. Men wow, jag är så glad och jag ska verkligen ta mig tiden och svara er alla! 😀

Imorse startade vi dagen genom att gå till vårt stammishak Mahalo. Det blir alltid en bowl, avokadomacka och kaffe men imorse smakade jag någon krämig granolamix med typ jordnöttsmör i botten? Osäker på vad det var men det var så jäkla gott och jag åt mig så proppmätt. Men det som har hänt på sista tiden, i och med all långvarig stress, är typ att min magkatarr kommit tillbaka. Jag har slutat blöda näsblod vilket ändå är ett tecken på att det är på väg åt rätt håll men magen har tagit stryk och nu har kramperna i magen kommit tillbaka. Jag fick det här problemet i november senast och det är exakt samma symptom så jag ringde KRY och dom skrev ut samma medicin. Så jag ska hämta ut den idag och påbörja min kur igen så magen inte blir värre.

Även fast jag spenderat mycket av min sommar hos min kille i hans hus som ligger på en så lugn plats så är det ju mycket saker runt om som stressat mig. Inte lika konstant som det vart tidigare men har man en gång fått magkatarr så krävs det kanske inte så mycket för att det ska komma tillbaka? Och nu har det ju vart mycket med flytten också, även fast jag ser fram emot den så är det en underliggande stress inom mig för att det är ett så stort steg. Och jag lovar er att jag kommer att berätta allt om hur vi roddat med saker och ting runtom för det jag förstått efter jag gick ut med det är att många går i samma tankar. Så det kommer ett separat inlägg om det. 😉

Rockbjörnen igår. Jag var så trött, oj vad trött jag var. Jag tog med min manager Samin och vi var där i typ en timma sedan orkade jag inte mer. Jag var så trött och sedan kom kramperna i magen och då bestämde jag mig för att dra hem. Jag vet inte vilka som vann priser, jag vet inte ens vilka som var nominerade men det som var så jäkla bra igår var sockerbordet dom hade arrangerat. Alltså nästa år när jag fyller 30 ska jag ha ett sådant här godisbord. Fan vad magiskt det var.

Nu ska jag gå igenom lite jobb som ska göras framöver. Imorgon har jag inte bara undersökning hos den där käkkirurgen utan jag åker hem till killen och hans hus och är där i några dagar. Jag trivs så jäkla bra där och känner mig mer hemma där än i min egna lägenhet. Och jag kommer även berätta hur jag gjort med lägenheten nu när jag åker iväg, allt i ett separat inlägg!

 

9 kommentarer



12:38 | August 13, 2019

Jag flyttar till Kanada

Jag vet liksom inte hur jag ska börja det här inlägget för jag har lite svårt att förstå situationen själv. Men jag har ju vart lite off den här sommaren och det är för att jag inte varit hemma så mycket. Jag har spenderat mycket av min tid med personen som fångade mitt hjärta.

Förra året träffade jag en person ganska spontant ute. Vi hade en kul kväll men det var inte så mycket mer eftersom han inte bor i Sverige. Höll kontakten lite under året men inget mer än så. Exakt samma helg, ett år senare träffas vi igen. Även denna gång hade vi en väldigt rolig utekväll men… vi träffades även upp dagen efter. Några dagar senare hade jag en spelning i staden han bor i när han är i Sverige och vi möttes upp. Körde en liten rundtur i hans bil, stannade och tog en glass och hade en soft kväll innan min spelning. Efter spelningen kom han och hämtade mig och jag följde med hem till honom.

Här kände jag lite att det fick bara bli en sommarflört eftersom han skulle tillbaka till Kanada, han jobbar där. Någon vecka senare hade jag spelning i Leksand på midsommar. Jag var inte så jättetaggad, fira midsommar på en annan ort med människor som jag inte känner… Jag hade med mig Mogeh min Tour Manager och det gjorde att jag ändå kände att det kunde bli kul. På tåget dit berättade jag om den här killen och ju längre in i samtalet vi kom desto mer insåg jag att “fan… jag tycker verkligen om den här killen”. Någon minut senare får jag att sms av honom “När är ni framme i Leksand? Jag är också här.”

Det här är en av de bästa helgerna någonsin. Inte nog med att spelningen gick hur bra som helst, jag och Mogeh hade en så fantastisk spelningsupplevelse så var han och hans vänner med hela kvällen. Efter spelningen blev det efterfest till typ 4 på morgonen och det slutade med att vi delade på en 90cm säng haha.

Dagen efter när vi skulle säga hej då så gjorde det ont i mig för då insåg jag att det inte bara var en sommmarflört. Han var lite mer än så. Vi planerade in att jag skulle hälsa på honom i staden han bor här i Sverige och ja… sedan dess har vi mer eller mindre suttit ihop. Jag har träffat hans vänner, hans familj och alla är helt fantastiska och jag mår så bra runt honom och hans omgivning. Men det är något som skavt inom mig och det är att han skulle tillbaka till Kanada. I början av vår relation tänkte vi lite att jag skulle kunna åka över och hälsa på men ju mer vi umgicks (läs bodde tillsammans) så kändes det som att det fanns ett bättre alternativ.

Han måste vara i Kanada pga sitt jobb, jag kan vara vart som helst så länge jag har min dator. Så när frågan kom upp så kändes det så självklart. Det är visserligen det enda alternativet om vi vill vara tillsammans men det känns också som det bästa. Jag kommer alltså att flytta med honom till Kanada.

Att bygga en relation med en människa som är på ena sida Atlanten och jag själv är på den andra är inte omöjligt, men det kan bli svårt. Och om det känns så rätt, varför ens tveka? Funkar det inte, nej då är det bara att åka hem. Men jag har aldrig någonsin känt mig så rätt i livet tillsammans med en person som jag gör med honom så ja… jag drar. Jag åker med honom och är livrädd samtidigt som jag är ser så mycket fram emot att bygga en framtid med en person som jag är upp över öronen förälskad i.

Till en början var jag så rädd men jag kommer ju inte lämna Sverige för gott. Vi kommer bo där mellan september till april och sedan är vi i Sverige över sommaren, så jag missar i princip den tråkigaste perioden i Sverige. Mina vänner har redan börjat planera in att komma och hälsa på och likaså jag dom. Det är ju bara en flygresa bort.

När man tar sådana här beslut så gäller det ju bara att hitta lösningar på allt för att få det att fungera. Så de senaste dagarna har jag fått rodda som en tok. Det har fixats med försäkringar, uthyrning av lägenhet mellan september- april då jag vill ha den under sommaren. Stitch ska ju med så även henne har jag fått rodda en del kring gällande vaccinationer och försäkringar. Jag har rensat ut typ alla mina saker då jag bara kommer att ta med typ tre resväskor. Men samtidig som jag har rensat har jag insett att det är ju bara prylar, det är bara att skaffa nytt och börja om där. Ja känslorna går i vågor och min kille (känns så konstigt att säga det) kommer till mig idag så idag ska vi typ gå igenom det sista så allt är klart inför september.

Jag åker första veckan i september så jag har spenderat timmar i telefon med min familj. Umgåtts med vänner och sett till så att jag är redo att åka om tre veckor och de sista två veckorna vill jag att allt ska vara klart så jag bara kan leva som vanligt innan flytten bär av mot Kanada.

Det har vart lite vemodigt att berätta eftersom jag vill hålla min relation utanför sociala medier men det hade kanske vart lite konstigt om jag bara drog iväg och inte sa varför. Men nu vet ni. Och jag är så jäkla lycklig. Alltså så lycklig att det gör ont i mig. Det är så många gånger jag har hört människor pratat om killar och man bara tänkt “finns det ens sådana där killar?” Men ja, dom finns och jag är så glad att jag är en av dom som kommer att få spendera mitt liv med en person som får mig att må bra och som älskar mig för den jag är.

153 kommentarer



18:47 | August 12, 2019

At the moment

Just nu sitter Bea och går igenom lite saker som ska bort. Dagen idag har vart väldigt upp och ner, mycket känslor just nu. Man kan kalla mig ett litet nervvrak. Men aldrig någonsin har något känts så rätt. Det är en skräckblandad förtjusning och jag är så glad att jag har sådant fantastiskt stöd.

Ni kommer verkligen få följa med på den här galna resan vi har framför oss. 🥰

10 kommentarer



15:45 | August 12, 2019

Yumilashes, permanent fransböjning

Som jag misstänkte, kommer vara sliten ett bra tag efter WOW vilket också syns. Meeeeen vad fasen, jag hade livets helg och vet ju att jag kommer att må bättre inom några dagar. 😉

Jag var hos Jackline idag på Yumilashes Sthlm för att göra just Yumilashes. Det är inte samma sak som att göra ett lashlift utan denna metod är mycket mer skonsam då behandlingen även är vårdande för dina fransar. Det är en permanent fransböjning och jag som inte använder så mycket makeup tycker det känns så bra att ha det för att det öppnar upp ögat och man ser mycket piggare och fräschare ut. Så det var lite av en räddning idag med tanke på att jag ser ut som sju svåra år haha. 😀

Att göra Yumilashes kostar 950kr och det tar ca 1,5h att göra. Perfekt att ligga och vila en stund för det är alltid så skön spamusik där. Böjen håller sig fin hela tiden och växer liksom ut, så egentligen är du inte beroende av att “fylla på” som man gör med tex fransförlängning. Däremot blir ju resultatet bättre om du går med jämna mellanrum eftersom du tillför så mycket näring till fransarna så att dom blir längre, tjockare och mer hållbara. 🙂

Efter det tog jag och Mikaela en promenad inne i stan för att köpa en sak som ni kommer att få se imorgon. Jag tror att allt kommer att bli mer verkligt för mig då. Det kommer och går i slängar det som händer i mitt liv. Ena stunden är jag astaggad, andra är jag lite rädd och nervös. Igår satt jag lite bakis och svag och var typ ett nervvrak men jag pratade i telefon och kände mig genast mycket lugnare efter det. Man ska ju ta en dag i taget men jag är expert på att tänka långt i förväg men det har ju lite med mitt kontrollbehov att göra. Plus att jag kan ställa mig in på saker lättare om jag vet exakt vad som ska göras. Men jag berättar allt imorgon! 🙂

6 kommentarer




18:15 | August 11, 2019

Way out West 2019


Jag är hemma efter en minst sagt galen helg i Göteborg! Även fast att vi har haft det hur kul som helst så märks det att man inte är 20 längre för det var några gånger som jag ville kasta in handduken. Fattar inte hur folk orkar alltså. 😀

Vaknade på fredag morgon och mådde väldigt bra. Jag och Daniel käkade frukost i sängen innan vi åkte iväg på Way out Warner som är en branchfest. Vi träffade på många vi känner men när klockan var typ 17 drog några till Port du Soleil medan jag och Daniel gick till vårt hotell för att käka mat. Vid 19:30 körde Veronica Maggio och det var den artisten som vi hade planerat att se för dagen. Efter det så stack vi in på Tiish Club som är ett VIP-område bakom VIP-omårdet haha. Det var ruggigt nice där, bra mat, fri bar, inga köer till toaletterna, härligt folk och bra inredning. Haha jag stod och inspekterade vart alla prylarna kom ifrån för att kunna beställa dom själv haha!

Runt 1 någon gång drog vi från omårdet bort till Push men blev inte långvariga. En timma tror jag att jag klarade av sedan sade jag till Daniel att jag inte klarade med. Började liksom kallsvettas och det var jobbigt att ens stå upp så vi knatade faktiskt hem och lade oss.

Lördag morgon vaknade vi innan 11 för att vara på en partybrunch. Vi åt så jäkla god mat där och drack otroligt goda drinkar så att man kände sig lite mer på banan igen. Vid 15 kom en buss (vi åkte literally 100m) som tog oss därifrån bort till port du Soleils dagsfest som Mister French höll i. Fricky var hemlig artist och uppträdde under dagen men vi hann vara ute i typ 1,5 h innan regnet öste ner, det var omöjligt att vara ute så vi alla fick flytta in och fortsätta festen där.

Efter Port gick vi till en klubb, ingen aning om vilken, och där träffade jag en killkompis som också är DJ. Han spelade där och då hoppade jag in och körde lite back to back, det var så kul! Men efter typ 30 min drog vi till Lounges fest som var ute på typ en terassliknande del. Alltså vi sprang runt på så många ställen så jag vet inte ens om jag säger rätt men efter det åkte vi alla hem till en polare och hängde där till midnatt. Här kraschade jag typ, jag var så trött. Så jag sov i någon timma innan vi drog till Port igen. Jag och Daniel kom in, tog en shot och sedan var det bara att vända. Vi hade inga krafter kvar utan drog till Max, köpte ett friscomål och sedan gick vi tillbaka till hotellet.

Nu när jag fått ner det såhär i text fattar jag ju varför jag var helt slut. Nästa år vettefasen alltså om jag kommer att klara av lika mycket. Då får jag nog vara lite mer noggrann och verkligen välja ut vilka fester som faktiskt är värda att gå på. Men ja, jag överlevde och nu kommer det bli några lugna veckor innan det är Summerburst. Jag har ju en spelning i Kalmar den fredagen och sedan Summerburst på lördagen och sedan händer något pretty damn big alltså. Tänkte att jag skulle berätta för er i början av nästa vecka så ni vet vad det är som sker utanför det som skrivs och visas utåt i mina kanaler. Ni vet ju, jag har ju ett liv utanför dom också. 😉

Nu ska jag mysa med Stitchan, äta, tvätta och lägga mig tidigt. Mycket som händer till veckan! 🙂

På väg till Way out Warner.Träffade Katrin också som jag hade riktigt kul med på den här festen för två år sedan.Även Bingo var på plats. Kändes som att vi hängde hela helgen med varandra för vi alla var på samma fester.Alltså Comfort Hotells mat… Det är inte ofta man bor på ett hotell som också har bra mat men här kära ni, här har dom både det och den magiska takterassen. 😉Veronica Maggio.Inne på Tiisch Club.Frickos första WOW, alltså hans energi hela helgen var ju så härlig!Lördag förmiddag påväg till partybrunchen.Hade så jäkla många band runt armarna att jag var tvungen att rensa lite då och då. Finns det inget bättre system än massa jäkla band!?Dagsfesten på Port.Sami!När det öste ner regn fick vi ta in festen.Träffade på så många härliga människor! 😀Här hade vi kastat in handduken… Max.
Alltså bara Daniels hår gjorde att jag fick mig ett gott skratt varje dag! Det blev så fluffigt av allt regn 😀På tåget på väg hem… här är energinivån lika med noll. Ett tecken på en maxad helg!

12 kommentarer