Det förekommer cookies på annicaenglund.se. Genom att fortsätta läsa på annicaenglund.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

13:18 | May 14, 2019

Pangfrulle!

Hej på er!
Idag ska jag vara lite bättre på att uppdatera. Det är träning hela tiden och när det väl finns luckor så äter vi eller sover.
Idag klev jag upp 6:45 för 7:00 var det mobilitet till soluppgången. Det är jobbigt att kliva ur sängen med att sedan få sträcka ut kroppen till härlig musik och en vacker soluppgång, det tackar man ju inte nej till.
Sedan kl 8:00 var det styrkefest där det var samma pass som jag körde i torsdags på WörkOut, det är så himla roligt! Det är kontrastträning så man har tex fyra övningar, två är väldigt tunga med få reps och två är mer explosivs och lite fler reps.
Jag var inte med på passet utan jag hjälpte Pischa att assistera gruppen med tekniken samt att fota för 9:30 körde hon och jag ett boxningspass istället som hölls på Mikes gym.
Det började med att vi skulle springa upp och ner för Suicide hill 10 gånger och bara där tog typ all energi i kroppen slut. Blodsmak i munnen innan själva boxningen dragit igång men jag tror det var pga gårdagens vidriga hinderbanepass där jag nästan svimmade, spydde och fick panik på samma gång.
Nu kanske ni tänker “varför utsätter jag ens mig för det här hemska” men jag har en hatkärlek till det. När jag tränar såhär hårt och tar mig genom sådana här pass så är det en stor vinst för mig både fysiskt och psykiskt. Jag växer av varje pass jag tar mig igenom och får sådant jäkla självförtroende och blir så stolt över mig själv. ☺️
Just nu så är jag nere på stranden och jobbar innan eftermiddagspasset drar igång. Ska äta lite lunch här så jag har massa energi men jag tänkte bjuda er på gårdagens bilder från monsterfrullen som jag och Pischa åt. 😍


3 kommentarer



3 kommentarer om “Pangfrulle!”

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Jag blir inte klok på det här. Ena stunden ska man träna för att det är kul, det ska inte vara plågsamt och man ska lyssna på kroppen om den säger ifrån. Vet inte om blodsmak, illamående/kräkningar och svimningskänslor är signaler från kroppen att oj vad lagom och njutningsfullt vi har det. Motivet ska då vara att det ju känns bra efteråt men samtidigt uppmanas man att leva i nuet och känna efter här och nu. Hur ska det då vara, ska jag plåga mig till bristningsgränsen för att jag vet att det nog känns bra efteråt eller lyssna här och nu och sluta genast för att kroppen signalerar att den fått nog för länge sen…. Ungefär som att stå inför valet att ligga eller inte ligga med nån kille på fyllan. Där och då är man supersugen men vet att man kommer att ha jordens ångest dagen efter. Leva här och nu eller sen och då, that is the question (kanske bara hångla och få lite ångest light istället) 😉

    Reply
  • Jag har steppat upp min träning och fick min första panikattack på gymmet förra veckan. Det var som mina vanliga panikattacker fast utan ångesten. Det var vidrigt men samtidigt riktigt mäktigt! Nu strävar jag efter det, då jag vet att det är att köra så pass hårt som kommer göra mig starkare och bättre!

    Reply
  • Jag har hittat min träningsform och det är friskisosvettis och långa promenader. Jag tränar för att må bra. Skulle aldrig träna så man mår dåligt. Det enda man kan göra är att känna efter vad som passar en själv bäst. Det ska vara roligt och lagom för mej.

    Reply