Det förekommer cookies på annicaenglund.se. Genom att fortsätta läsa på annicaenglund.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

11:47 | January 8, 2019

Cancergalan


Hej!
Gud jag vet inte hur det här blir nu men WordPress har tydligen gjort någon uppdatering så jag fattar liksom inte hur jag bloggar. Eller alltså det känns jätteavancerat, varför ändra på ett vinnande koncept? Men jag har ändå lärt mig så många gånger att förändring i de flesta fall kan vara bra. Det var som när iPhone kom och jag var så emot det “varför ska jag ha en sådan telefon, fett onödigt…” well nu är jag helt besatt av min lur och alla andra saker från Apple. 😀

Igår var det Cancergalan och jag har ingen annan eller hittar ingen bild från igår så ni som tycker att bilden inte är så passande… ledsen men det fanns verkligen inga fler. Men förutom att ni får se hur snygg min klänning var i ryggen (Tack Bea för lånet) så handlar inte det här inlägget om det utan hur jävla viktig kvällen var igår. Jag kan ibland tycka att jag är ganska känslokall som inte gråter men igår fem minuter in i programmet började jag storböla. Alltså det var som att någon tog bort proppar från mina tårkanaler och tårarna bara rann, servett efter servett förbrukades, jag hulkade, snoret rann och jag kunde inte stoppa det. Det kändes nästan som början till en panikångestattack…. Jag hade suttit hela eftermiddagen och jobbat hårt för att kunna köpa mig en lägenhet som jag så gärna vill ha och här berättade cancerdrabbade människor om hur de försökte överleva dagen. Det var så absurt, jag kände mig så fruktansvärd som människa och trots att jag vet att man aldrig ska jämföra sig med någon och man har sina referensramar så kände jag mig så betydelselös på något sätt. Jag skulle lika gärna kunna bo kvar i min lägenhet och stoppa in alla pengar i cancerforskningen för att 100% ska överleva om de blir drabbade. Jag skämdes.

Jag satt och pratade med en vän till mig på morgonen om att jag som ändå jobbar med det jag gör måste verkligen utnyttja mina kanaler för att hjälpa till så gott jag kan. Även om jag själv inte kan kasta in alla mina pengar i cancerforskning så kan jag uppmana allt fler att bidra med en slant, många bäckar små. Tänk om alla i hela Sverige kunde skänka 10kr just nu till cancerforskning, förstår ni hur mycket dom hade kunnat göra för dom pengarna och hur chansen för cancerdrabbade att överleva ökar!?

Så jag uppmanar alla er nu som läser detta, 10kr hit och dit i fickan gör nog inte så stor skillnad med hos Cancerfonden så räknas varenda krona, så skicka in ditt bidrag till cancerfonden för även om det är 1 av 3 som får diagnosen så blir vi alla drabbade!

Och är det så att det sitter någon tekniknörd och läser detta, kan inte du/ ni ta fram kortutdragare med en en knapp där det står “Runda upp” eller “Bidra” så att man kan trycka på den innan betalknappen för jag är övertygad om att de flesta av oss hade kunnat bidra med typ 10kr när vi ändå storhandlar. 🙂


5 kommentarer



5 kommentarer om “Cancergalan”

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Vad fint skrivet!! Älska klänningen och älska idén för tekniknördar. Kram!!

    Reply
  • Jag har hjälpt cancerfonden och alzheimersfonden i flera år. Så det är inget nytt att dom finns.

    Reply
  • Den bilden kunde du ha hoppat över i det här inlägget. Den stör.
    Håller med dig om det.

    Reply
  • Jag ger till cancerf. o hjärt o lung varje mån plus Rea ..för hemlösa.

    Reply
  • Ska kolla upp rea vill också hjälpa hemlösa. Ingen i sverige ska behöva vara utan bostad.

    Reply