Visar arkiv från augusti 2017

Jag är peppad på livet igen!

Den här sommaren har gått fort, extremt fort. Kan vara för att det har hänt så mycket i mitt liv så allt fokus har hamnat på att få tiden att gå? För tiden läker alla sår, inte sant? 

Det har gått ungefär 3,5 månader sedan jag och Marcelo bestämde oss för att separera, lika lång tid som det tog för oss att lära känna varandra i BB. Och det är många frågor från er som kretsar runt detta, hur jag mår och hanterar allt och hur jag har gjort för att må bra. Och eftersom ni är så många som också går igenom samma sak så tänkte jag vara ärlig med er om hur jag hanterat allt.

Jag och Marcelo pratade om att gå isär ett par månader innan vi bestämde oss. Vi kämpade verkligen in i det sista för att försöka rädda vårt förhållande men finns inte känslorna där så kommer det aldrig att fungera. Det går inte att tvinga fram dom. Och vi bråkade mer än var sams och såklart så mådde ingen bra av det så en dag bestämde vi att nu är det dags att lämna oss

Vi har hanterat detta på olika sätt och jag kan ju bara berätta hur allt var från mitt perspektiv. När beslutet var taget så kände jag ingenting… Jag gick till min terapeut och frågade varför jag var så tom och inte ledsen, varför grät jag inte, och eftersom jag gått i terapi ganska länge så fick jag bekräftat att jag redan började bearbetat detta långt innan ens beslutet var taget. Typ då vi ens började diskutera att vårt förhållande inte var som det skulle och sedan var det svårt att inse att fem år tillsammans med någon nu var över.

Så första veckan efter vårt beslut så kände jag inte så mycket, jag jobbade på, tränade och levde som vanligt. Men när jag kom in i andra veckan så började jag inse allt då mycket ändrades i rutinerna och i vardagen, som att jag var ensam, sov själv, hade ingen partner att bolla ideer och tankar med. Jag kände mig väldigt ensam och det var jobbigt. Jag grät mycket och funderade på om jag tagit rätt beslut för jag kände mig så lost. Och sedan fick jag höra och se saker om Marro som gjorde att jag kände mig bortglömd och betydelselös men vi alla hanterar ju saker olika och jag var ju bara tvungen att acceptera att han nu fick göra som han ville men det var svårt att inte bli påverkad.

Men jag började bearbeta allt ganska direkt och intalade mig själv om att efter varje gång jag var ledsen så blev jag starkare. Det var en del av bearbetningsprocessen. Jag tog itu med dessa vågor av sorg istället för att skjuta dom åt sidan för jag var medveten om att skulle jag göra det skulle dom dränka mig i en tsunami.  Jag ville heller inte söka lycka hos någon ny kille för att komma över Marro utan jag kände att det var dags att hitta lyckan i mig själv för är jag inte lycklig själv kommer jag aldrig någonsin kunna göra någon annan lycklig. Och jag kände att jag var tvungen att bygga på det viktigaste förhållandet vilket är det man har till sig själv.

Så jag var mycket själv i början i lägenheten men pratade även mycket med mina vänner. Grät ut hos dom som alltid kom med kloka råd och bra stöd och dom fanns alltid där med öppna armar! 

En månad senare kände jag mig något starkare. Jag började kolla på nytt boende, det blev mer festande och det fick mig att må bra där och då många gånger men vissa helger ringde jag Marro och grät och det är viktigt att tillåta sig själv att vara ledsen men tro mig -sorg och alkohol är ingen bra kombo… Däremot måste jag säga det som jag skrev i början att tiden läker verkligen sår. 

Den dagen jag skrev på papperna för min lägenhet så längtade jag mer än någonsin att få mina nycklar, det kändes verkligen som att det skulle underlätta så himla mycket. Det var en månad kvar, jag bodde själv i lägenheten som jag och Marro ägde tillsammans och det var svårt att fortsätta gå vidare när jag bodde i det som vi tillsammans byggt upp. Men när månaden hade gått och jag sovit min första natt i lägenheten så kände jag verkligen att jag kommit en bra bit påväg att leva själv. Jag kände mig stark, jag började förstå vad folk menade med att det är skönt att bo själv och ha egentid och nu uppskattade även jag det. Jag var peppad på livet.

Min och Marcelos relation gick över till en bra vänskap och jag har äntligen vågat börja bli mer öppen och mottaglig när killar kommer fram och pratar. Jag har ju tidigare vart väldigt avvisande men nu är det kul med lite uppmärksamhet och bekräftelse och hur dumt det än låter så behöver man faktiskt lite sådant också. Det är härligt för självförtroendet. Jag är inte alls sugen att gå in i något nytt förhållande, jag vill ha min egentid och vill leva singellivet ett tag då jag vart i förhållandena i 13 års tid. Det behöver jag. Men jag känner också att jag bara ska go with the flow, händer saker ska jag låta dom ske och inte ha tunnelseende. Jag kommer alltid respektera Marcelo och är så glad över den tid vi fick tillsammans, han betyder mycket för mig och jag vill att han en dag hittar en tjej som är bättre för honom än vad jag var för vår relation kommer inte bli mer än vänskaplig igen.

Nu 3,5 månader senare känner jag mig stark, jag känner mig glad och börjar verkligen hitta lyckan i mig själv. Jag ser saker och ting ur ett annat perspektiv och uppskattar mitt liv på ett helt annat sätt. Så alla ni som går igenom samma sak som jag gjort denna sommar, det kommer bli bra tro mig! Så länge du omger dig av bra personer som du kan prata med, tillåter dig själv att vara ledsen och tar dig tiden att bygga på förhållandet med dig själv som är så himla viktigt så kommer allt en dag att lösa sig! För den dagen du är lycklig med dig själv så kommer du kunna göra andra lyckliga! Och jag trodde aldrig någonsin att jag skulle säga detta men jag är faktiskt mer taggad än någonsin på vad livet har att erbjuda!

Kom på Fashion Night!


Jag har någon timma kvar innan jag är framme i Stockholm, det är alltid skönt att komma hem men det är lite ångestladdat att komma hem till en lägenhet som är mer eller mindre kaos. Jag försöker att hålla ut och tänker att i slutet av september så kommer det mesta vara klart men just nu har jag lite svårt att se det framför mig bara…

Men ska vi fokusera på något lite roligare istället? Nu på torsdag, 31 augusti, är det dags för Fashion Night i Stockholm. Fler än 300 butiker öppnar upp för kvällen med mingel, härliga erbjudanden, tävlingar och annat roligt för att fira att årets modesäsong startar. Jag är visserligen ingen modebloggare men är det någon säsong som det är extra roligt med kläder och accessoarer så är det ändå hösten som snart är här.

Så, i samarbete med Fashion Night så får jag tävla ut en klocka från Mockberg och det är så enkelt att vara med i den här tävlingen. Den 29 augusti så presenteras vinnaren här på bloggen och priset hämtas ut under Fashion Night i informationstältet på Norrmalmstorg mellan 17-21.

Redo att delta? Det du ska göra för att vara med är att svara på frågan:

– Vilka 7 partners arrangeras Fashion Night tillsammans med?
– Motivera gärna varför just du skulle rocka i en Mockbergsklocka?”

Psst! På fashionnight.se kan du läsa mer om vad som händer under kvällen och kanske hitta ledtrådar till svaret. 😉

Kramar på er, hoppas att vi ses där!

Malmö-Sthlm


Sitter på tåget nu mot Stockholm efter en mysig helg med Billy och Staffan. Dom är fantastiska, så himla fina människor som jag har så roligt med. Nu när Billy sa hej då kändes det som att vi inte skulle ses på ett tag men vi kom ju på att jag åker ner igen om fem dagar. Jag älskar att kunna vara spontan och det känns ju lättare än någonsin nu när jag egentligen inte har någon att ta hänsyn till. Jag gör som jag vill när jag vill så länge det löser sig med hundvakt. Fast å andra sidan, Billy sa det att nästa gång får jag ta med Stitch ner så det gör jag mer än gärna. 😀

Jag har laddat ner lite P3 dokumentärer, jag ska jobba och sedan när jag kommer hem så åker jag och hämtar min bäbis som jag saknat så mycket. 🙂

Nytt från Neutrogena

Halloj!

Här kommer lite nytt och härligt på hudvårdsfronten från Neutrogena. Dom har precis lanserat hudvårdsserien Spot Proofing som inriktar sig på en hud som har problem med bland annat finnar och utslag. Serien innehåller rengöring, ansiktsvatten, skrubb, mask och en creme för att täcka alla områden i din hudvårdsrutin och doften är så himla fruktigt fräsch!

Neutrogena var det första hudvårsmärket som jag själv började med när jag var yngre och dom har olika serier för olika behov så att det finns något för alla! Jag själv är ett stort fan av deras rengöringswipes som är perfekt att ha med i handväskan, när man ska på en weekend eller i handbagaget när man flyger och vill fräscha till sig lite. Jag använder ju inte bara dom till ansiktet utan även resten av kroppen om jag känner för att fräscha upp mig snabbt och enkelt. 😉

Produktens hittar ni lättillgängligt på Apoteket för under 100- lappen. 🙂

Pom & Flora

Powerbrudarna som rullar runt i sina bilar och är grymma på att fickparkera. 😉

Hallå! Jag sitter med min cappuccino och har Billy framför mig, idag åker jag hem. Jag vill inte hem, jag vill stanna minst ett dygn till men å andra sitsen kommer jag ner igen på lördag för att fira Billy som då fyller år. 😀

Vi ska ta och luncha snart och kl 16:30 ska jag åka hem till Sthlm. Imorgon kommer äntligen min säng och förhoppningsvis blir mitt kök relativ klart denna vecka. Det är bara bänkskivan som kommer ta lite längre tid och jag bestämde mig för den som ser ut som svart marmor. Tror den i matt blir snyggast i mitt svarta kök. 😉

Här är lite bilder från morgonen med Pischa på Pom&Flora.
Svettig och trött efter träningspasset med P.